Det finns så många fantastiska riff i den här underbara hårdrocksvärlden. Att lära sig Smoke On The Water är klassiskt, men du vet hur många fantastiska klassiska riff som kanske framförallt 70- och 80-talet bjöd på. BLACK SABBATH hela diskografi (typ), de hårdaste låtarna med GARY MOORE (Murder In The Skies!), ACCEPT (Balls To The Wall, Metal Heart och nästan vilken låt som helst från deras starkaste album) samsas med hela KISS, SCORPIONS, VAN HALEN-surven. För att inte tala om Rebellängelns favorit DIO (We Rock! Holy Diver! The last in Line!) – och då har vi inte ens pratat thrash. METALLICA, TESTAMENT, SLAYER, någon?
Kort sagt – det finns ju sjukt många riff att välja på, och att välja ett enda är ju i stort sett omöjligt egentligen. För egen del tror jag att det är en dragning åt de klassiska riffen som gäller, slutte 70-talet och 80-talet. Jag älskar ju ny musik, och att inte räkna upp band som MASTODON, MACHINE HEAD eller OPETH känns ju märkligt, men jag ska erkänna att det finns ett riff som liksom… återkommer i mina tankar om det här.
Det här riffet. Om ett tåg. Ett gammalt riff som sedan levererats live hur många gånger som helst. Att det är SAXON.s bästa riff (trots att jag älskar Crusader!) känns faktiskt givet, men frågan är då: är detta världens bästa hårdrocksriff?
Ja, herregud vad mycket bra riff det finns i våran underbara Heavy Metal – sfär!
Princess of the night tillhör också en av mina allra häftigaste riff ever…
Ett annat riff jag i alla tider varit jättesvag för är (utan att gruppen tillhör några som helst favoriter för mig) ”Lay it down” med Ratt!
Älskar bara på nåt vis hur riffet liksom ”flyter” fram och jag kan bara inte låta bli att ta fram luftgitarren varje gång jag hör den!! Härligt!! Jag fullkomligt älskar gitarr-riff!
Underbart. Jag gissar att det inte är helt vansinnigt många som skulle slita fram RATT sådär ur hatten på frågan ”nämn ett fantastiskt riff – och det liksom fånmgar ju just allt det underbara med hårdrock!