Här har du tre svenska grupper som är ungefär i samma fas. Det är tredje skivan, de har hittat sitt sound och de finns alla tre med på Rebellängelns Topp 50 för 2017 eftersom det är tre riktigt bra skivor vi snackar om. Tre ess. Från vänster till höger är det alltså:
- AVATARIUM och deras ”Hurricanes And Halos”, kanske bandets mins doomiga och mest rockiga platta till dags dato – men en platta som svänger jävlar.
- DEAD LORD med sin tredjegiv ”In Ignorance We Trust”. Frågan är om de någonsin varit mer THIN LIZZY? Tveksamt faktiskt. Och jäklar vad bra balladen Part of Me är!
- SOEN med sin starkaste giv ”Lykaia”. Poesi i musikalisk form, och RÖSTEN från Joel Ekelöf!
Lustigt nog är Marcus Jidell gemensam nämnare på såväl AVATARIUM som SOEN, men egentligen ska det här inlägget inte handla om att hylla de här skivorna mer än vad som görs ovan (samt på de länkar du hittar på skivornas titlar), utan på vilka andra ess som finns i den svenska rockleken. Alltså, band som då är på sin tredje giv, har hittat ett eget sound som de förfinar för varje giv, som är lovande och på väg att nå de större massorna. Ska vi ta ett par ur högen? Så som..
- THE NIGHT FLIGHT ORCHESTRA, såklart. 3 skivor, ett eget lite ”rock-pop-glättigt” sound och en överlag jäkligt kul grej. De gör det bra och har ju verkligen levererat kvalitet på alla plattor, senaste ”Amber Galactic” är förstås inget undantag. Man kan nästan bli lite förbannad över att det inte är ett medlemmarnas huvudsyssla ibland..!
- MONOLORD släppte ju ”Rust” förra året, den tredje given efter ”Empress Rising” och ”Vaenir”. Där flera av de band som räknats upp hittills kanske varit på den glada och lite finlirande sidan så står MONOLORD med fötterna djupt begravda i ren dynga, så att säga. Doom. Smutsig doom, som i sig inte saknar en egen form av skönhet men ändå bryter av mönstret från övriga band. Och vilket omslag!
- TRIBULATION är så nära att kvala in, men släpper ju precis sitt fjärde album, lika väl som att COLOSSUS borde komma med här… så fort de släpper sitt tredje album. Med tanke på hur jäkla bra både ”Wake” och ”the Breathing World” är så har jag höga förväntningar på en eventuell uppföljare till dem. BARREN EARTH har släppt tre rätt sräegna och fina album men går förstås bort eftersom de är från Finland, och jag tycker inte heller man kan ha med GHOST även om de är från Sverige och har släppt tre plattor – de är ju liksom knappast i ”på väg” att slå igenom stort utan har redan nått dit…
- Linköpings NIGHT passar däremot alldeles utmärkt här! Klassisk hårdrock i lite mjukare och mer akustisk tappning. ”Soldiers Of Fortune” har varit Rebellängeln Tipsar, senaste ”Raft Of The World” har recenserats och överlag är NIGHT på väg uppåt känns det som. Det är de värda.
Annars då? Ja – you tell me? Någon som är missad och som absolut ska med på en sån här lista?
3 skivor släppta, svenskt band, på väg att ta nästa steg så att säga?
Avslutningsvis… vi kör väl en låt va?