Run to the Hiiiiiiiills. Run for your liiiiife.
Ja, det är en låt som knappast någon rocker saknar relation till eller inte har hört förr. Det är en riktig kvalitetslåt, men i sann ”fredags-video”-anda ska vi prata lite mer om den, denna pärla. Det är nämligen så att Rebellängelns yngsta son lyckats med bedriften att få undertecknad att tröttna på den här låten, en bedrift jag knappt trodde var möjlig. Grejen är bara.. han kör enspårsmodellen. Typ. Alltså: hittar en låt han gillar och varvar den. Om och om och om igen, till dess att en ny låt tar plats. Låten innan var Gangsters Paradise med Coolio, men efter myckna bilåkande under hemestern så landade helt oväntat IRON MAIDEN och just Run To The Hills i fokus. Tack för det, Rockklassiker – och egentligen är det ju bra. Det är vad jag siktat på. MEN.
Hur många gånger på rad tycker du att den låten är okej att spela? (Och Erik eller Per från NIFELHEIM får inte svara!) 10? 20? 400? 5000? Något sånt har det varit i alla fall. Typ en vecka i sträck, på repeat. Helt galet faktiskt.
IRON MAIDEN. De startade ju lite sådär punkigt med Paul Di’Anno, men ingen tvivlar väl på att det är med Bruce Dickinson som det verkligen lyfte och blev riktig världsklass. Den här låten är ett bra exempel på bandet när de är som bäst tycker jag (i vanliga fall…), då det kombinerar såväl historiska beskrivningar i texten som driv, galopp-spel på basen som refränger som sätter sig direkt. Man kan ju lita på det här bandet, och jag gissar att plattan som den här låten är med på (”Number Of The Beast”) har skapat en hel generation hårdrockare här i Sverige då det var en skiva som fick maximalt genomslag. Men det är ju faktiskt inte den bästa skivan de gjort.
Det här ska inte bli en sån där vansinneslång genomgång som vi hade i somras där vi satte ner fötterna om vilket BLACK SABBATH-album som faktiskt är bäst (vinnare: ”Sabbath Bloody Sabbath”, men du vill ju läsa Topp 5-listan och motiveringarna), men vi kan ju snabbt konstatera att ”Powerslave” är starkare som platta, kanske också ”Piece Of Mind”. Bandet var ju on fire där mellan -82 och -88 då även ”Somewhere In Time” och ”Seventh Son Of A Seventh Son” släpptes, samt ”Live After Death” – en legendarisk liveskiva som ju fått andra sångare att apa efter Dickinsons klassiska ”scream for me Long Beach…”
Och dagens tema är ju upprepning, så vilken låt väljer vi att kolla på från den klassiska livetagningen? Just det..
Fantastisk låt. Fantastiskt band. Jag ska bara… spela lite annat med dem ett tag, innan den här låten får speltid igen. Det kan tydligen bli för mycket av det goda..!