Melbournebandet NE OBLIVISCARIS golvade mig fullständigt med sin debut ”Portal Of I”. Bandets säregna blandning av finstämd lättlyssnad närapå klassisk musik (driven av fiol, framförallt) och smattrande snabb och svängig döds liknade inget annat jag hört, och med med kompositioner som sträckte sig upp mot tiominutersstrecket tilläts alla uttryck komma fram i all sin prakt. Uppföljaren ”Citadel” är däremot en skiva jag inte lyssnat på en enda gång efter att den recenserades här, den saknar liksom… hjärtat. Känslan. Tekniskt fulländad, men för tråkig helt enkelt. Därför har jag inte varit superpeppad på tredje skivan ”URN”, och mest tänkt att ”den där får man väl kolla in vid tillfälle”. Big mistake, för gosse – vilken platta de levererar, NE OBLIVISCARIS!
6 låtar får man, där man valt att sätta ihop låt 1 och 2 samt 5 och 6. De första två heter Libera (Part I) – Saturnine Spheres och Libera (Part II) – Ascent Of Burning Moths och avslutningen är betitlad Urn (Part I) – And Within The Void We Are Breathless samt Urn (Part II) – As Embers Dance In Your Eyes. De är fina och bra låtar allihop, men det är mellan dessa som vi hittar det riktiga guldet. Lite som med en hamburgare, det är egentligen inte brödet som är grejen utan det som återfinns emellam – och här har gänget verkligen inkluderat extra allt och faktiskt överträffat sig själva. Intra Venus och Eyrie heter de två låtarna som utgör mittpartiet, och baske mig om inte detta är det starkaste som bandet skrivit? jag tror det. Lyssna på Intra Venus så har du bandets essens på sju och en halv minut. Och det är verkligen en låt, en sån där som kan få stå på egna ben i vilken spellista som helst.
NE OBLIVISCARIS kommer till Europa och Sverige i vår (april!), och det är en chans att se det här gänget live. Tim Charles som hanterar fiol och rensång tycks mig vara ett smärre musikaliskt geni, och när han nu leder resten av gänget (Xenoyr på growl, Matt Klavins och Benjamin Barret på gitarr, Daniel Presland på trummor) i sådana lättlyssnade låtar så är det väl bara att ta chansen. Inte glömma. Forget Not, som bandets namn betyder om man översätter det från latin (bandnamnet uttalas förresten ”Nay Ob-li-vis-kar-is”). Snyggt omslag har de kritat ihop också, så i slutänden är betygsfyran mer eller mindre given. Det lutar faktiskt kanske uppåt mer än neråt, om du vill ha någon form av ytterligare inriktning, så kort sagt kan man säga att NE OBLIVISCARIS levererar. Det ska bli mycket intressant att se hur den här skivan – och kanske framförallt hur Intra Venus och Eyrie, de två topplåtarna – står sig över tid.
NE OBLIVISCARIS ”URN” = 4/5. Mycket bra. Du behöver detta!