Brittiska bandet CONAN ändrar inte koncepten i onödan, och när de är tillbaka med fjärde fullängdaren ”Existential Void Guardian” så fortsätter man att producera det man själva kallar caveman doom – precis som man vill ha det. Så fort herrar John Davis (gitarr, sång), Chris Fielding (bas) och Johnny King (trummor) plockar upp instrument och börjar producera så hamnar man i skärningen av doom, sludge och heavy metal – och man gör det löjligt bra. Det är sådär snyggt svintungt att man spontant vill dyrka, samtidigt som de (i alla fall jämfört med andra plattan ”Blood Eagle”) samtidigt som man har fört in en del driv i musiken (som på förra och tredje given ”Revengeance” som faktiskt nådde 35:e plats på Rebellängelns Topplista för 2016).
På den här plattan startar man starkt. Prosper On The Path är en av skivans starkaste spår, och där träffar man den där punkten när de lyckas så bra. Efterföljande Eye To Eye To Eye är inte bara trixigt döpt, den är också trixigt framförd och fortsätter den starka banan i starten. Såklart har det passerat en del tid efter bara två låtar, men det är ändå begränsat till (för CONAN) klart snabba totala 11 minuter för de två första spåren. Snabba och kaotiska Paincantation är udda och en aning onödig (speciellt efter ett knippe lyssningar), men mynnar ut i rätt starka Amidst The Infinite. Volt Thrower, Vexagon och Eternal Silent Legend stänger skivan innan vi får lite extraspår i form av liveversioner från tidigare utgåvor.
Som vanligt är det sintungt, och utan svaga punkter. CONAN håller sig till sitt patenterade recept. Det är också den anledningen till att vi stannar på en (förvisso) stark betygstrea i betyg, för det händer i ärlighetens namn inte speciellt mycket nytt på ”Existential Void Guardian” egentligen. Det kan förstås vara okej, men… kanske kanske är det dags att dra in liiiite framåtrörelse nu? I alla fall för oss osm följt bandet ett tag?
CONAN ”Existential Void Guardian” = 3/5. Bra. Värt tiden och pengarna!