Rebellängeln Tipsar: VANHELGD ”Relics Of Sulphur Salvation”

Den här texten borde inte finnas. Den borde helt ärligt inte behövas. Det har förstås inget att göra med bristande kvaliténpå den här skivan – därom finns inget att yttra sig om – utan det är så enkelt att alla redan borde ha blykoll på småländska VANHELGD och deras ”Relics Of Sulphur Salvation”.
Jag hade inga som helst planer på att skriva ett Tips om denna fina platta, jag ansåg att mitt värv var förrättat i samband med en del tidigare texter, så som stycket som beskrev hur jag spelade skivan högt för mina arbetskollegor eller 10 vita skivor att fira sommaren med. Lägger man till att jag skäms lite som bara placerade skivan på plats 6 på 2014 års ”50-bästa-lista” och att efterföljande ”Temple Of Phobos” recenserats med höga betyg på Werock så kan man kanske tycka att alla borde känna till att döden bor i Mjölby och att dödsmetallens samtid och framtid är just VANHELGD.
Men.
Så läste jag den här intervjun från Bara Metal som åkte och pratade med Mattias och Jonas, och helt plötsligt stod det klart för mig att det faktiskt, mot bättre vetande och alla odds, faktiskt tycks som om VANHELGD är en liten smygare ändå. Det tycks alltså finnas en rätt stor mängd människor som inte älskar eller har sett storheten med den här skivan – och det måste man förstås försöka åtgärda, perifer bloggare eller inte.
För det är så här. ”Relics Of Sulphur Salvation” är tillsammans med BOLT THROWER ”Those Once Loyal” de starkaste dödsmetallsläppen de senaste 10 åren.
Ja, det är stora ord, men det verkar tydligen vara storsläggan vi måste ta fram för att dte ska nå igenom bruset. 
Från första manglande Dödens Maskätna Anlete till avslutande Cure Us From Life lyckas bandet med konststycket att inte gå vilse en enda gång. När man lyssnat igenom plattan otaliga gånger och kan låtarna så har man faktiskt känslan av att inte ett enda riff, inte ett enda slag har hamnat på fel plats. Allt är där det är meningen att det ska vara.
Texterna är blandade svenska och engelska, ett faktum som oftast brukar få mig att tappa sugen lite. I vanliga fall alltså, men inte här. Här blir det istället ännu ett media för att lyfta fram den totala hopplösheten och buskapet. 
Låtar som The Salt In My Hands, Ett Liv I Träldom eller Where All Flesh Is Soil är inget annat än pur förintelsepoesi.

Innerkonvolutet förkunnar följande:
”The love of life has ceased in thee,
Who long hast known this suffering strife;
Then come along to rest with me,
For Death is better now than life.”    

Och så tänker du dig den perfekta dödsmetallen till det.
Låt detta vara sista gången en så onödig text författas. Sprid ordet om storheten hos ”Relics Of Sulphur Salvation” av VANHELGD!