Orden slinter oftast eller känns trubbiga i jämförelse med något så stort som känslor, men i samband med denna Veckans Tips ska jag ändå försöka förmedla just känslan som rusar runt i min kropp i samband med att jag håller i digipacken av THE NIGHT FLIGHT ORCHESTRA och deras ”Internal Affairs”.
Som skivnörd och gammal hårdrockare som vuxit upp med melodisk hår-rock som primär föda så har jag sedan gått samma väg som så många andra.. via SLAYER och METALLICA vidare in i extremmetallens förlorade vidder.
Ändå finns det en kärna i mig som fullständigt smälter när jag springer på ett band som med moderna medel hämtar kraft, inspiration och stil från hårdrockens tidigare och lite enklare värld.
Då struntar jag i om det är kreddigt eller inte, det tilltalar mig.
Speciellt om alla låtar på skivan är bra, och det är oftast där det fallerar.
Det tillhör inte vanligheterna tyvärr.
Här händer det dock.
I en enda förpackning, fördelad på 12 låtar, lyckas sidoprojektet THE NIGHT FLIGHT ORCHESTRA väva samman prick allt jag gillar med rock, hårdrock och känslor – och varje gång jag tar fram den här skivan (vilket är påfallande ofta) så går det liksom en stöt genom mig. Förväntan. Visshet. Nostalgi. Glädje.
Allt sammanflätas till punkten mellan min tumme och mitt pekfinger och det är nästan så att jag kan förnimma känslan av att få slappna av och bara le och glädjas på ett fysiskt sätt.
Kanske är det så det känns just innan man vet att man får dricka friskt kallt vatten efter lång tids törst, kanske inte – man känslan just innan något riktigt bra händer är alltid där.
Sen händer det där som är så bra.
Side A innehåller spåren Siberian Queen, California Morning, Glowing City Madness, West Ruth Ave och Transatlantic Blues.
Side B består av Miami 5:02, Internal Affairs, 1998, Stella Ain’t No Dove, Montreal Midnight Supply och Green Hills Of Glumslöv.
Extraspåret är American High.
Allihop är helt fantastiska och bara… funkar.
Det är hårdrock/rock som skiter i allt och bara väller fram, och även om mycket av texterna kan beröra och vara ganska vemodiga så slutar alltid mina varv med den här plattan med ett fett leende i mitt ansikte.
Man har gjort det bra, herrar Björn Strid (sång, normalt i SOILWORK och på denna skiva allena rensjungande), David Andersson (gitarr, också SOILWORK), Jonas Källsbäck (trummor, med vardag i MEAN STREAK), Sharlee D’Angelo (bas, normalt i ARCH ENEMY), Richard Larsson (keyboards, från VON BENZO).
Kolla in plattan på Spotify så du förstår hur härlig den är, men min starka rekommendation är att köpa den eftersom den innehåller härliga linernotes som beskriver en del om hur låtarna kommit till.
Och då kan du kanske också få den där känslan just innan du plockar fram den…
THE NIGHT FLIGHT ORCHESTRA ”Internal Affairs” – FTW!
…inser att jag inte visste riktigt hur jag skulle få in det i texten, men – för den som är intresserad – kan det vara värt att veta att bandet är igång med att spela in nytt material. Gillar du den här skivan (det borde du…) så är det bara att ”gill” bandet på Facebook för fortlöpande information!
Pingback: Recension: THE NIGHT FLIGHT ORCHESTRA “Skyline Whispers” | HEAVY METALE - ROCK 'N' RULE!