Rebellängeln Tipsar: NECROWRETCH ”Putrid Death Sorcery”

Franska kidsen NECROWRETCH albumdebuterade 2013 med den här skapelsen.
”Putrid Death Sorcery”, och kollar du bara lite noga på omslaget samt läser titeln så ser du nog snabbt om det här är ett tips för dig eller inte.
Vi ska – förstås – dyka ner i en värld av dödsmangel, där klassisk dödsmetall med reverb på sången och hastigheten på låtarna hotar att välta hela klabbet hålls som facit. Om det är din kopp the så ska du läsa vidare, om det får dig att vilja skära dig i handlederna så finns förstås ingen anledning att öda mer tid på just det. I så fall rekommenderar jag ett besök om något helt annat. Öl, kanske, och varför inte låta Hopmaestro ge lite tips på lager?

Så. Är du kvar?
Kul. Den här skivan präglas av ungdom och entusiasm. Det är, jämte den uppenbara vilja att vara dödsmetall hela vägen, det som är dess mest utmärkande drag.
Det innebär att Amphycion (bas) och Vlad (gitarr, sång) och Ilmar (trummor) spelar liiiite för avancerat och liiiite för fort för vad de egentligen borde, baserat på erfarenhet och spelskicklighet – samtidigt som det är precis vad som gör att skivan sticker ut från bruset. Varenda låt (nästan) hotar att kantra medan den i rasande fart manövrerar sig ner för att vattenfall, hela tiden på ett magiskt sätt på rätt köl så att man som passagerare faktiskt går torrskodd genom allt, och med andan i halsen kommer fram på andra sidan. 

Bandet släppte uppföljaren ”With Serpents Scourge” år 2015, och det är en bra skiva – men det märks så tydligt att man vuxit till sig, bland annat i ljudbilden som är mer balanserad på efterföljaren. ”Putrid Death Sorcery” är 11 låtar som framförs med alla reglage och effektpedaler på max, typ, och där man inte drar sig för att kasta in ett grisskrik lite här och där.
Resultatet blir givetvis bedårande äckligt och bra.
Kanske sägs det bäst på bilden nedan.

Det tillhör förstås inte vanligheterna att det landar en bild mitt i Tipset, men jag tycker att det är viktigt den här gången. Notera kombinationen av ung vuxen/äldre tonåring med attityd, patronbälte och en önskan om att se elak ut samtidigt som man står i en solig skog.
Precis så låter ”Putrid Death Sorcery”.
Som om den skiter fullkomligt i vilken omgivning den råkar hamna i, eftersom låtar som Ripping Souls Of Sinners, Goat.Headed, Spewed From Hell och Soiled Into A Crypt helt enkelt inte ryms i något så futtigt som en vanlig människokropp – de måste helt enkelt delas med världen.
Färdiga och uppstyrda eller inte. Kort sagt, det här är en skiva som lämpar sig lika bra när du försöker pressa ur det sista på gymmet som när du knäcker den efterlängtade fredagsbärsen eller helt enkelt tar en promenad på kyrkogården och vill lyssna på något nytt istället för de gamla klassikerna.
NECROWRETCH förvaltar arvet med kärlek, lika mycket med sitt namn som med sin musik, och på ”Putrid Death Sorcery” kommer allt helt oförvanskat och ärligt direkt från hjärtat.
Betitlat saker som Defiler Of Sacrality, Purifying Torment och The Antropomancer.

Det är, så klart, skitbra.