Rebellängeln Tipsar: HELLISH CROSSFIRE ”Bloodrust Scythe”

Får det lov att vara lite tysk ful-thrash?
Antar det, speciellt om jag avslöjar att det är pigga I Hate Records som gett ut den här pärlan, och att den inte sällan dyker upp på forum och bloggar som en ”modern” tysk thrashplatta för den som vill utforska vidare i de gamla goda generna (läs lite på Encyclopedia Metallum till exempel)
Här är HELLISH CROSSFIRE och deras ”Bloodrust Scythe” från 2010.
Bilden du ser här är lite snyggare och fräschare och hämtad från skivbolagets presentation av vinylplattan, jag hade lite problem med den lite mörkare och muggigare CD-versionen av någon anledning. Bloggportalen vägrade ta emot den bilden, och det kanske säger en del om hur det här är. Visst lever gamla akter som SODOM, DESTRUCTION och KREATOR vidare här, och allt sammanfattas egentligen i första spåret The Night Of The Possessed. 
Det startar med lite intro komplett med något som antagligen ska vara sprakande eld som ljud effekter, men lika gärna kan vara kackerlackor i dina högtalare, eller någon som prasslar med godispapper i biomörkret, det är inte så noga. Sen får en thrashlåt av typiskt snitt, snabb och lite meningslös vers, grym refräng som sätter sig första gången man hör den och gör att man vill headbanga och vråla med, stick med tungt svängigt riff som gitarren kan lägga solo över för att sen återgå till den snabba versen och en sista refräng. Över det hela är det smått galen sång med reverb och ekoeffekter som gör att den kanske framförs i en kista. Eller på toaletten – det är inte heller så noga. På 5 minuter och 55 sekunder sparkar HELLISH CROSSFIRE in dina tänder, moshar sönder dina revben och äter på resterna för att sen springa vidare.

Totalt åtta låtar, med namn som Black Injection, …Of Slaying Grounds, Into The Old And Evil eller At The Edge Of Total Chaos leder fram till den korrekt betitlade och episka avslutningen: Too Tough To Die. Prick så är det. Den här skivan är helt enkelt lite för tuff för att dö, och även om jag faktiskt liknat den vid tysk öl av modell weissbier (!) så är det en skiva jag verkligen tycker att du ska ha koll på.
Passande nog är mitt exemplar helt misshandlat, i alla fall själva fodralet. Jag tror att det är en kombination av dålig förpackning när jag beställt den, samt att den åkt i golvet en gång eller två när jag balanserat skivan tillsammans med andra. 
Plasten är helt mosad, sprucken och håller knappt ihop. man kan inte öppna den, för då ramlar allt isär och skivan ut. 
Jag gillar det. Borde byta, men jag tycker liksom att det passar på just den här skivan. 
Misshandlad och släpad i smutsen, men skitbra och därmed även välanvänd och en sån som åker fram då och då för lite klassisk veva-med-armarna-och-skaka-på-skallen-fast-jag-inte-har-hår-thrash.

Bandmedlemmarnas namn är lika tufft som resten av skiva förresten.
På bas hittar du Sick, medan Iron Tyrant står för sång, Iron Incubus gitarr och Evil Pocessor för trumspelet.
Du fattar ju.
Det är klart det får vara lite tysk ful-thrash!!!