Få, om några, saker är nya under solen.
Rebellängelns Tips återvänder efter sommardvala så här mot slutet av augusti, och bra dödsmetall är alltid bra dödsmetall.
Thomas Skogsberg, Sunlight Studio och ljudbilden som ENTOMBED, DISMEMBER och GRAVE skapade när Stockholmsdödsen kom fram är en bra grund, såväl vad gäller ljudbild som bildspråk.
Allt pålitligt och knappast nyheter som får någon att höja på ögonbrynen.
Det finns inte mycket under solen.
Det finns däremot musik som klarar att omsätta dessa gamla sanningar i nya former, och skapa något i samma stil som har egen levnadskraft utan att bli en trött kopia – och eder Rebellängel tänkte att det är en alldeles utmärkt start på höstsäsongen av alla Tips. (Kommer du ihåg vilken klassisk skiva som avslutade vårsäsongen?)
En ganska ny skiva – utgiven sommaren 2016 – som klöst till sig mängder med speltid och som du helt klart ska lägga den surt förvärvade augustilönen på om du gillar svängig och köttig dödsmetall i rakt nedstigande led från tidigare nämnda svenska storheter.
DAWN OF DISEASE och deras ”Worship The Grave” bjuder som du ser och och förstår inte på något speciellt nyskapande, men det behövs faktiskt inte.
De här tyskarna har nämligen förmågan att skriva bra låtar inom de ganska snäva ramarna som man vill ha, och det kommer man vansinnigt långt med.
Skivan rivstartar med det stenhårda titelspåret, kanske är det hela plattans snabbaste och hårdaste spår. Sen följer The Saviour’s Tomb, ett spår som är helt okej men kanske en aning anonymt, och samt magnifika Ashes. Det är nu jag personligen tycker att DAWN OF DISEASE verkligen börjar hitta formen. Det är inte längre bara tungt och snabbt, det är melodiskt på samma sätt som om man mixat inlfuenser från IRON MAIDEN med de gamla svenska Stockholms-dödshjältarna.
Fortfarande inget nytt under den svarta solen, men rent jävulskt svårt att värja sig mot!
Totalt får man 10 spår, ca 40 minuters melodisk mangel som inte är nyskapande för fem öre men rent av svårt att sluta lyssna på när man väl börjat. Låtar som Cult Of The Fading Light, Outsourcing The Brain, On Trails Of Death eller avslutande kombon med Enwrapped In Guts och The Sky Is Empty är precis vad doktorn ordinerar såhär efter sommaren när mörkret kryper på!
Bandet är för mig en ny bekantskap, trots att detta är den tredje skivan i ordningen sen debuten 2011. Lukas Kerk och Oliver Kirchner spelar gitarr som förväntat, Christian Wöstein på bas och Christian Timmer på trummor utgör ett bra fundament samtidigt som Tomasz Winsiewski har en riktigt bra och klassisk growl. Ändå är det precis som vanligt med sån här döds, det är helheten som räknas. Man kan spela gitarr som en gud helt utan nytta om låtarna är kassa, låtarna kan vara guld om produktionen är blek, och så vidare. Allt måste stämma – och det har man lyckats med här.
Kolla in DAWN OF DISEASE om du gillar klassisk döds och inte orkar gräva runt i myllan efter något nytt som låter gammalt men ändå är bra.
Tipssäsongen hösten 2016 är igång, och det med ett avgrundsvrål och en käftsmäll!
