Den här EP’n har ju så elakt omslag att den nästan på egen hand skulle kunna platsa på Rebellängelns Tips för en blasfemisk påsk, men det är inte därför den spelas hos mig nu. Det är för låtarna den innehåller. 3 stycken till antalet, och i all sin enkelhet är de faktiskt smått geniala.
Inledande Pest Crusade är en ganska okomplicerad rocklåt med tungt riff och den oerhört snygga avslutsdetaljen med att trumpinnarna slängs på golvet när låten är slut. Age Of Vril är ilsken och antagligen givens bästa, medan avslutande The Spell bjuder på samarbete med Bölzer. Det är förstås lika lekfullt busigt som det är på blodigt allvar, och det är inte helt enkelt att värja sig. Lätt hänt att man vrålar med där man sitter på bussen… ”I need a drink but I think it’s to late… I’m gonna fight and melt down your face”. Typ.
Kanske tyckte du att bandets förra giv ”Ode To The Flame” var lite för genomarbetad och ”snygg”? Kanske har du missat när MANTAR var gäster när Heavy MetAle körde galenskap under 48 timmar förrförra hösten? Kanske vill du bara se på crazy pictures och lyssna på bra musik? Varsågod. I give you MANTAR. Och någon av nedanstående är kanske upptakten till ”The Spell”..?
