…okej, bara att erkänna, jag har en lite soft spot för att kunna köra sviter. Serier med inlägg. Det här ska inte bli en sån, men det är ändå en liten uppföljning av januarisluggande sludge och februarifantastisk döds. Nu är vi inne i mars, och varför inte dra av två riktiga mangelplattor för att fira det hela? De har några år på nacken, men det är väl helt okej med tanke på hur vassa de är.
Både NASUM och BRUTAL TRUTH har fått stå i centrum på gamla Metalyze-bloggen en gång i tiden, men det var ett tag sedan – och då passar det liksom extra bra att låta dem mangla igång Mars månad, eftersom jag kan återanvända texterna. Enjoy, och undvik skador när du moshar runt hemmavid…!
Örebro är mer lurigt när det gäller musik. Staden har medverkat massor i Veckans Tips, och ändå har jag i stort sett ingen relation till den. MILLENCOLLIN, BLOWBACK och COLDWORKER har alla fått sin vecka i glansen, och de sistnämnda är intim sammankopplade med denna Veckans Tips.
NASUM.
Kungarna av grindcore, superstjärnor to be – ända fram till den där där tragiska julen när flodvågorna sköljde in över bland annat Thailand. En av de omkomna var bandets frontman, gitarristen och sångaren Mieszko Talaczyk, och därmed var sagan om NASUM all.
Projektet dog, och även om man ju gör en tillfällig revival till sommaren så är det inte tal om att återuppta NASUMs flagga – snarare om att hylla och hedra Mieszko.Trummisen Anders Jakobsson startade upp COLDWORKER , och därmed fortsätter den brutala musiken strömma från Örebro, även när NASUM åter läggs att vila efter sommaren.
Plattan ”Shift” är en skiva som jag gärna minns dem för. Den är grindcore i världsklass, och alla som följer denna blogg vet att grindcore inte spelas speciellt ofta hos Rebellängeln. För att det ska gå hem krävs att det är något extra.
Och det är verkligen denna platta.
Visst finns här det vansinniga underbara renset (Twinkle Twinkle Little Scar, Fear Is Your Weapon, The Smallest Man är bevis så goda som något annat på just det), men här blandas ursinnet upp med både melodi, tyngd och ett vansinnigt sväng. Lyssna på Wrath eller Closer To The End exempelvis.
Stunder som de styckena bjuder på gör att hela skivan blir mer dynamisk och komplex, mer njutbar att lyssna på i längden.
Dessutom finns ännu ett trumfkort i bandets rockärm: spelskickligheten.
Det är uteslutande världsklass på insatserna, och det gör lyssningen till en ren njutning!
Skivan på Spotify.
Veckans Tips har den senaste tiden hållit sig i ganska modern tid. Det är dags att ändra det nu, och ta ett par kliv bakåt i tidslinjen – och vad passar då bättre än att göra det med ett dödsgrindande vannsinnestjut som låter som uppstiget ur helvetet?
Nä, precis.
Inget!
BRUTAL TRUTH missade jag fullständigt back in the days när den här plattan kom och gav gänget kultstatus. I lådan med CD-plattor som kompisen Magnus Ö fått över så låg den dock där, och det var väl tur. Det här är nämligen inget annat än en klassiker som förtjänar sin plats i hyllan.Earache släppte skivan 1982, och om jag förstår det rätt finns den numera i extraflashig remastrad version, så har du den inte kan det finnas goda möjligheter att åtgärda det på ett riktigt fint sätt.
Detta är nämligen en platta som framförallt bjuder på tempoväxlingar av guds nåde.
Musiken spänner över krossande tung dödsmetall som i Time, likväl som ett piskande grindrens som i Walking Corpse – och allt däremellan!
Sången varierar från guttural döds till rena och skära skrik, och allt är förpackat i det som gör att plattan får räknas till en klassiker i genren: riktigt bra låtar!
Wilt och tidigare nämnda Walking Corpse är kanske de bästa exemplen, och visst korta klacksparkar på bara sekunder långa utbrott, men helheten är ändå imponerande.
Tack, Magnus, för att du tog in den här skivan i mitt liv.