Lokalhjälte med rötter?

Livet. Du vet, det där som händer medan man liksom funderar på vad man ska bli när man blir stor, och som har så många sätt att kasta knepiga bollar till en? Det har kastat en knepig tanke till Rebellängeln. Det handlar om rötter, och var man har dem. Född i Stockholm, men uppväxt i Västerbotten. Skellefteå, eller rättare sagt utanför. I en riktig bondhåla. En sväng förbi England (i Nottingham, BOLT THROWERS hemstad för tusan!), och sen via lite kringelikrokar till Stockhom. Och Tyresö. Bopålarna slogs ner i den här lilla kommunen i samband med att äldsta grabben föddes, och det innebär att det är 10 år så här till hösten.

Och då måste man ju faktiskt fundera.

Hur länge kan man bo på en plats som den här utan att man liksom… sätter ner rötterna rejält? Och innebär det att man kapat de gamla?

För egen del trivs jag bra där jag bor. Småstad, alla känner igen alla och trots att jag inte vuxit upp där måste jag erkänna att det finns ett ganska bra nätverk redan, givetvis till stor del drivet av att barnen hittar på saker och man dras med i det. Och, faktiskt, att man är en hårdrockare. Bär man en fräsig tischa så ser folk med liknande smak det hela. Stones och Teutania som driver bloggen Tune Of The Day kände jag inte innan vi träffades digitalt och sen kom fram till att vi hade samma kommun. Hårdrockssamfundet är till stora delar lokala gubbar som vuxit upp i Tyresö och jag lärt känna genom just hårdrocken. Och att surra med Dennis i den lokala djuraffären och inse att det är samma Dennis som smiskar skinn i THYRFING är ju trevligt, precis som att utbyta skitsnack och prylar med Jimmy från RAISE HELL som bor en gata bort och har ungar i samma skola som Rebellängeln.

Ovan bilder visar för övrigt mer än musik. I kommunen finns Trollbäcken Brewery, men ingen av deras brygder har jag smakat (de har inte nått vårt lokala bolag än), samt PKLK Bryggeri med den trixiga kapsylen. De (eller, han egentligen, eftersom det är en viss Pikulik som har hand om det hela) har flera på den lokala Systembolagskatastrofen. På bilden gör vi som vanligt här på Heavy MetAle: vi kombinerar det hela. Hårdrock och öl tillsammans!

Men – för att vara seriös igen då… egentligen så tror jag att det är när kidsen liksom flyter in i exempelvis lagspel och annat som det verkligen är dags att fundera på det där med rötter och var de hör hemma. Yngsta grabbem är rätt traditionell, och lirar klassisk fotboll. Inget konstigt med det, men man kan ju konstatera att typ hela grannskapet är där med sina kids. Klart man ”nätverkar” och ”lånar ut” barn då. Äldsta grabben? Jodå, förra årets resa verkar ha gett resultat – här gäller amerikansk fotboll i Tyresö Royal Crowns!

Tacklingar. Hejaramsor. Långa passningar. Visst, det är ju inte Dallas Cowboys direkt, men vaddå? Kul, hårt, seriöst. Och det där gissar jag bidrar till att man känner sig hemma i kommunen.

Där rötterna kanske finns numera?

Vad säger ni – var finns rötterna när man liksom flytta från sina egna men satt ner nya. Egentligen? Och ja. Såklart är det här heavy MetAle. Vi tar en låt på det!