Låt oss hylla EP´n!

Detta nådens musikår, 2014, kanske det starkaste året ever, så har det (förstås) kommit ett antal EP’s som inte dyker upp på listor när året ska skummeras. Vi pratar om bland annat alster från..

• SOILWORK
• BEHEMOTH
• VOID MOON
• WITHERSCAPE
• AVATARIUM
• CARCASS

…och jag tänkte att vi skulle använda dagen för att hylla just EP’n. Formatet med ett färre antal låtar, en friare form än vid bandets normala albumkoncept. I vissa fall så pratar vi förstås om material som ”blivit över” eller kanske inte kändes rätt eller var helt klart när skivan släpptes (”Beyond The Infinite” med SOILWORK är ju en ordlek på deras skiva ”The Living Infinite”, medan CARCASS med ”Surgical Remission/Surplus Steel” är fortsättningen på ”Surgical Steel” från förra året). Ofta tycker jag att det blir både roligt och bra på ett mer lekfullt sätt när bandet bara kan köra.

Tyvärr är det dessutom ett väldigt tydligt tecken på att jag börjar vara en stofil. Jag köper CD-skivor. De dör. EP’s släpps dessutom extra enkelt på download/digitalt och vinyl, och då märks det ju väldigt tydligt vartåt det barkar. En vis man sa en gång att när de bilar som idag är en CD-spelare i sig försvinner ut från marknaden så kommer de sista förkämparna för CD’n att få ge sig, och… det stämmer nog. Det får man fundera över i andra inlägg kanske, men det ger lite melankoliska känslor ändå.

Hur som. Jag bestämde mig för att rota fram ett knippe EP’s som är verkligt bra ur hyllan, och som jag (bevisligen) har fått chansen att köpa. Bilden är klassisk ”snabbt som fanken med mobiltelefonen”, men som vanligt här i livet är det egentligen innehållet som räknas. Från ca kl 1 och medurs så kan vi börja med en skiva som du tydligt ser vilket bandet det är: IN FLAMES. Detta är EP’n ”The Mirror’s Truth” som väl nästan kan kallas en singel. Alltså, man har en låt från skivan ”A Sense Of Purpose” och sedan har man fyllt på med tre riktigt bra låtar som saknades från skivan (eller, som fanns på den japanska utgåvan men inte i övrigt). En bra EP, och där spår som Eraser och Tilt har fått nästan legendstatus eftersom de borde platsat som ordinarie på skivan. Därefter, klockan halv tre ungefär är METALLICA och deras gamla ”Jump In The Fire” som kombinerats med singeln ”Creeping Death”. Riktigt klassisk mark, och inte mycket att orda om. Den följs sedan av ”Through The Devil’s Doorway” med ORCHID, bandets första giv. Ganska råbarkad ljudbild, och mer doom än på alldeles lysande fullängdsdebuten ”Capricorn”. Oavsett så är detta en ett band och en EP för dig som gillar hur BLACK SABBATH lät en gång i tiden. Väldigt bra! Längst fram har du sedan THE SAINT JAMES SOCIETY och THE DEVILS BLOOD, två rätt egna alster som rör sig i rock-genren fast ändå låter så fullständigt olika. Den förstnämnda känns brittisk i sin aproach, medan den sistnämnda är ockult rock av allra yppersta snitt, innan holländska THE DEVILS BLOOD tappade greppet och gick vilse i sina egna mysterier.

Som du kan se i spellistan ovan så hamnar vi sedan i ett par stycken EP’s som är mindre representerade på Spotify. Eller, de finns inte alls. I vissa fall finns inte ens bandet i fråga, så det går inte att ta en annan låt heller, och då blev det så att jag inte plockade med något från andra skivor med band som finns heller.

Klockan 10, ungefär, har du Skelleftebandet STARDOG med deras ”The Godrats EP” (värdelöst vetande: videon till IN FLAMES The Mirrors Truth spelades in i Skellefteå, så den staden är klart välrepresenterad i detta inlägg…), och därefter polska MGLA med deras black metal-epos ”Groza”. Så, mina vänner, ska black metal framföras, och gillade du fullängdaren ”With Hearts Towards None” (det borde du…) så ska du kolla in det här också. Även om min hustru hade synpunkter på  den här plattan och inte riktigt jublade av glädje när den spelades hemma senast…

Avslutningsvis har du mittpunkterna. Det är OZZY OSBOURNE med en av (kanske hans bästa) liveutgåvor ”Just Say Ozzy”. Där spelar ZAKK WYLDE gitarr så det står härliga till, och låtvalen är helt klockrena. 6 låtar, 6 guldkorn.ENTOMBED har på ”Hollowman EP” samma mängd låtar, 6 stycken, och där är det bandet när man är som mest döds-svängiga. Låtarna är ruggigt bra på den här EP’n, bandet likaså. En riktig pärla som ligger fint där i centrum.

There you have it, 10 stycken EP’s som är riktigt fina och bra. Fler band borde släppa EP’s!