Okej, du vet förstås att Hopmaestro har koll på öl, och antagligen har du väl förstått att han vet en hel del om musik, och verkligen kan konsten att gräva fram skatter? Senast i raden är den här skivan, som han ett tag försökt övertyga mig om hur bra den är. Det har bara varit ett problem: namnet.
GOBLIN COCK med deras ”Necronomidonkeykongicon” är dte vi snackar om, och ärligt talat… ett sånt namn får mig att rygga tilbaka. Att helt enkelt inte orka med nåon form av ploj, och bara strunta i det med tanke på hur galet mycket musik som kommer ut ändå. Men – i detta fall är det där namnet helt vanvisande. Det finns inget som är på skoj med GOBLIN COCK, det är inte plojmusik. Det är tungt jävla bra istället, så där så man baxnar lite och blir en aning kär när man spelar plattan!
Du vet det där med kraften i ett namn?
Jag kan egentligen inte fatta varför man slänger bort möjligheten till storhet när man sitter på den här låtskatten och förmågan. Vem fan vill egentligen lyssna på eller blir nyfiken på ett bad vars namn är ”goblinkuk”? På allvar? Man tänker rå och helt oseriös punk som spelats in på fritidsgården, snarare än ett rockande, svängande monster o MASTODON-kvalitet…
Man får tacka Hopmaestro för både hans grävförmåga och envishet, annars hade jag struntat i/missat detta…!
Så är det. Skulle aldrig köpa tischan med ett sådant bandnamn…
I aim to please… och jag skulle lätt tjacka en tischa. 🙂