Hårdrockskväll 2015 – Rebellängelns val

Trettondagsafton har alltså passerat, och med den – den årliga Hårdrockskvällen. Vansinniga mängder musik, skratt och en hel del öl konsumeras medan alla i det vi kallar ”Hårdrockssamfundet” presenterar sina val för året. Den här gången innebar det en del utmaningar för min del, då flera av kategorierna var repriser från det allra första året vi körde (2008). Då var det i mindre skala, vi var 4 stycken då, medan det är 12 medlemmar nu – så by popular demand blev det en repris.

Och det innebär förstås att jag ”egentligen” redan bränt av ganska många låtar som jag inte vill upprepa, speciellt som det första året dessutom innebar dubbla låtar på varje kategori. Med det sagt – så här föll det hela ut i år!

KATEGORI 1: BÄSTA 70-tal – BLACK SABBATH Sabbath Bloody Sabbath

Ett tag försökte jag gitta något klurigt här, men egentligen var det enkelt i slutänden. Förutsägbart. Jag anser att de tre bästa låtarna är RAINBOW Tarot Woman, DEEP PURPLE Burn och den här. Jag har redan spelat de två första på Hårdrockskvällen, så det känns ju rätt givet vilket kort som återstår i leken..

KATEGORI 2: BÄSTA 80-TAL – QUEENSRYCHE I Don’t Believe In Love

Okej, förra gången spelade jag QUEENSRYCHE The Eyes Of A Stranger och DIO We Rock, och 80-talet var ju onekligen hårdrockens guldålder. Mycket att välja på, men.. det står till så här: ”Operation:Mindcrime” är nog den bästa skivan jag har. Alla kategorier. Och av någon anledning har jag faktiskt bara spelat den där enda låten med dem år 2008. Det måste ändras, och det skadar ju inte att låten är prick hur bra som helst!

KATEGORI 3: BÄSTA 90-TAL – FIRESIDE Jupiter

Den här var knepig, tycker jag. Givna kandidater som AT THE GATES, SOUNDGARDEN och PARADISE LOST konkurrerar med hela black metal-vågen från Norge. Till slut så blev det så pass enkelt att jag ville bli mindre förutsägbar, kliva utanför ramarna en aning. Den här låten är väl, så här i efterhand, antagligen inte den bästa som gjorts på 90-talet, men…ett tag var den nästan det för mig. Skellefeå hade ett skivbolag vid namn A West Side Fabrication, som tog fram halva Norrlands musiker och gjorde det framgångsrikt. Man grävde ur en till synes aldrig sinande källa av talang, och just FIRESIDE debuterade med ”Fantastic Four”, en helt ruggigt bra skiva. Det fanns en tid när jag hade kunnat byta stora delar av mitt kommande liv för att kunna bli ett med den gruppen, och på så sätt tycker jag nog att låten kan kvala in som ”bästa 90-tal”, just eftersom den var så jäkla bra och en av mina absoluta favoriter under en tid. Och, som sagt, det här är ett lite oväntat val som kanske inte alla har koll på sen innan. Sånt är kul!

KATEGORI 4: BÄSTA 00-TAL – CANDLEMASS Hammer Of Doom

Det spelas för lite doom i världen, och kungarna av doom heter CANDLEMASS. Eftersom det bandet aviserat att man lägger ner, samtidigt som jag petade dem från 80-talet under den här kvällen så ska de få en ”extrakick” här. Jag vill helt enkelt att Leffe Edling med mannar ska vara representerade under en sådan här uppsamling med ”Bästa xx-tal”, skulle kännas märkligt annars. Och den här låten är en av de bästa bandet fått ur sig ever, tycker jag, speciellt i skärningen när man går från det långsamma lite släpiga partiet till det snabbare toksvängiga partiet. Bra ljud på den här plattan också.

Värt att kommentera kanske också är att här har jag faktiskt taktikvalt en del. Jag hade nog ett 70-tal låtar när sållningen började, men dels har jag spelat MACHINE HEAD och MASTODON förra gången, och dels ville jag inte krocka med någon annan (hej, OPETH The Drapery Falls!), så det bidrog också till just CANDLEMASS. Sist men inte minst ville jag ha en lite längre låt, eftersom det lätt blir en tendens att man håller när spellängden för att det ska bli snabbt och snärtigt. Doom är verkligen inte snabbt och snärtigt…

KATEGORI 5: BÄSTA 10-TAL – GRAVEYARD Goliath

För mig har svenska GRAVEYARD inneburit en av de bästa upptäckterna de senaste tio åren. Den personliga favoriten är ”Hisingen Blues”, en skiva som jag anser vara näst intill fulländad – men som samtidigt är en skiva mer än enskilt starka låtar. Goliath är däremot nästan den perfekta hitsingeln från det här bandet, den omfamnar allt vad de kan. Spelar man den här massor av gånger kan man tröttna lite, och jag har personligen låtar som jag kanske hellre lyssnar på (exempelvis The Siren från ”Hisingen Blues”)…men här är jag lite inställsam. Detta är en hitsingel som funkar alldeles ypperligt i ett sådant här sammanhang, lösryckt från resten av skivan och kanske är det nästan första gången en del av medlemmarna får sig den till livs…

KATEGORI 6: BÄST JUST NU – THE OCEAN Hadopelagic II: Let Them Believe

Hmmm… alltså, den här låten skulle inte ha kommit med, var det tänkt. Inte för att den är dålig (tvärtom, den är fantastisk), utan för att jag väntade på att promoleveransen av en annan skiva skulle ta den här platsen. Eller egentligen platsen som låt nummer 7, eftersom det hade rimmat bäst med BEHEMOTH som först av alla ”Bäst Just nu” och sedan osläppt material efter det. En rykande färsk låt, två som inte ens kommit ut än – och den promo som inväntades var MARDUK och deras nya ”Front Schwein”. Men. Den var utlovad till den 5/1, dvs igår, och eftersom det var första arbetsdagen på Century Media så insåg jag på söndagskvällen att dte liksom är kört…

Nå. THE OCEAN är tyska, och utan att säga alltför mycket så kan jag lova att skivan ”Pelagial” från 2013 är en platta du får läsa mer om på den här sidan snart. Det är i alla fall en låt jag lyssnat oerhört mycket på den senaste tiden, och som ger lite variation. Nästan 10 minuter progressiv hårdrock/metal när det stämmer riktigt bra. Det enda lite tråkiga med det var att det bröt mitt tema, jag lekte ett tag med tanken på att spela JORN LANDE & TROND HOLTER PRESENT DRACULA, eller THE CROWN som har verk på gång, men… jag kände mig inte riktigt nöjd med det. De sista dagarna bytte jag runt denna låt ett tiotal gånger, och till slut så sket jag i temat. Istället valde jag en kanonbra låt!

KATEGORI 7: BÄST JUST NU – BEHEMOTH Nieboga Czarny Xiądz

Mycket BEHEMOTH på sidan just nu, men det beror ju förstås till stora delar på att bandet är glödheta, och har skapat fantastiska alster under 2014. I det här fallet så bestämde jag mig tidigt för att fortsätta principen om olika årtal, decennier och hela temat för Hårdrockskvällen. Tanken var att mina tre frikort, Bäst Just Nu, som följer de olika decennierna, skulle bli musik som var sprillans färsk eller rent av inte ännu släppt officiellt. Som en fortsättning på 70-, 80-, 90-tals (och så vidare) räkningen. Som du såg på låt nummer 6 gick det ju lite si och så med den saken till slut, men den hät känns ändå helt självskriven, då det i detta fall  dessutomär en låt som jag tänkte att de övriga BEHEMOTH-fanatikerna kanske inte hade koll på, nämligen ”titelspåret” på EP’n ”Xiadz”, Nieboga Czarny Xiądz. Men det hade kunnat bli nästan vilken låt som helst därifrån, jag gillar det materialet och det är udda, så att jag kan välja att hylla BEHEMOTH men ändå komma med en överraskning till Samfundet.

KATEGORI 8: BÄST JUST NU – LEVEL 10 The Last Man On Earth

Ungefär vid det här laget brukar det närma sig slutet på en väldigt lång Hårdrockskväll, och det är liksom inte läge för finesser. Det får man inte heller här, då Russel Allen och Mat Sinner bjuder på nya gruppen LEVEL 10 (ostigt namn…). Låten är så banal att dte är löjligt egentligen, men den bejakar allt som är hårdrock, och den har en refräng som sätter sig som tuggummi under skon. Last Man On Earth upprepas rätt jäkla många gånger, och låten svänger trots allt riktigt skönt. Många är de gånger jag har nynnat på den här slingan för mig själv de senaste veckorna, så varför inte avsluta Hårdrockskvällen med den, tänkte jag? Perfekt va, och även om jag innan allt kan tänka mig att det är en och annan som kommer att tycka att det är för ”icke-häftigt” så är förhandstanken att det är lika många som nynnar på den efteråt… en lurig och jäkla bra och enkel låt får avsluta!