De här fyra plattorna är inte bara till färgen mörka, de är även till innehållet synnerligen svarta saker på olika sätt. För att ha en chans att hinna med att ge lite omdömen samlas lite spridda tankar ihop i ett gemensamt inlägg, så du får kanske inte fyra regelrätta recensioner, men åtminstonde en indikation. Du får leta vidare och lyssna själv om det är intressant, och vi ska börja med en överraskning:
Ja, jäklar. det är flera stycken som sagt att SEPULTURA släppt en het platta med ”Quadra”, och jag har tänkt: my ass. SEPULTURA har inte varit intressanta eller relevanta för min del sen ”Chaos A.D”, varför skulle de börja nu?
Sen. Ni vet. Livet. Av en slump hamnade jag i en situation där jag var tvungen att jobba medan familjen gjorde nåt mysigt, och drog på mig lurarna för att få vara ifred hemma med datorn, och av nån anledning hade jag liksom inget att lyssna på. Så den här kom på. Och… det är fan inte dumt alls. Betydligt mer spännande än jag förväntat mig, och mer ”meck” än jag trodde. Jag har sedan dess kört plattan ett par varv till och även om det inte är suveränt så är det så pass bra att plattan har införskaffats fysiskt format. Det trodde jag aldrig, att jag skulle köpa en SEPULTURA-platta år 2020, och betyget balanserar nog mellan 3 och 4!
Från en överraskning till motsatsen. Att NIGHT CROWNED höll på att koka ihop en knytnäve till platta förstod vi allihop som hade koll på EP’n ”Humanity Will Echo Out”. Nu är fullängdsdebuten ”Impius Viam” här, och den gör förstås ingen besviken. Det är fortsatt melodisk men stenhård döds som lutar sig mot skarven av thrash metal som serveras, och det river gött i kistan. Låtar som Reborn, Nocturnal Pulse eller Black Bone Cross sitter där de ska, och bandet visar att de behärskar mera episka anslag i låtar som All Life Ends, Ira och No Room For Hope.
Detta är en skiva som lämpar sig alldeles utmärkt som träningskompis, och ska jag ge uttryck för något som inte är finemang lavemang så är det kanske att det ändå inte sitter kvar så länge som man kanske kunde önska efter att man slutat lyssna? Även ”Impius Viam” lägger sig där mellan betyg 3 och 4, är känslan.
LOWRIDER var Sound Pollution-Linus förslag, en skiva som han tippar kommer hamna på mångas årsbästalista för 2020.
Jag gillar den inte alls, faktiskt. har bara kört den ett och halvt varv, men det är inget som jag tror att jag ska lägga mer tid på. Stoner rock har jag ju generellt svårt för, och ibland klickar det inte helt enkelt. Förmodligen är det mig det är fel på.
WE SELL THE DEAD är tillbaka med sin andra platta ”Black Sleep”, och den har tvärtom fastnat rejält. Den är klart bättre än debuten tycker jag, och innehåller både tunga och svängiga toner. Bra sång, bra produktion, bra spel – och jävlar vad bra låtar som Across The Water och Hour Of The Wolf är!
Betyget på den här plattan skulle ha blivit en klar fyra, jag tycker att det är den överlägset bästa plattan bland dessa fyra. Det är rent av en liten outsider till hög placering på kommande årsbästalista, speciellt om den fortsätter att smyga sig fram i min spellista som den gjort sen den kom. Finner mig många gånger återvända till den, trots att jag kanske inte hade tänkt mig det. det om något är ju ett gott tecken..!