GOTT NYTT ÅR, vänner – och välkommen till årets lista. De 50 starkasta albumen som släpptes 2019 i en enda lång och härlig kavalkad. Detta år har varit lite annorlunda på så sätt att de starkaste 3 skivorna utkristalliserades snabbt, samtidigt som placeringarna över 20 varit riktigt svåra. Flera av de skivor som till slut inte fick plats skulle absolut ha kunnat tas med. Men men – så är det. Reglerna är hårda. 50 skivor ryms, nya fullängdare som släppts i fysiskt format.
Hoppas du hittar något du inte hade stenkoll på och blir nyfiken på, som vanligt finns det länkar till mer text i samband med texten på varje skiva (i de fall det finns något att länka till), så du får gräva. Och som vanligt räknar vi ner från 50 och slutar med årets starkaste platta. Förra årets lista här om du vill jämföra. Mycket nöje!
50) ALCEST ”Spiritual Instinct” är en skiva som går tillbaka till tidigare ljudbild och hårdhet. Det är såklart bra, och att det bara räcker till plats 50 säger en hel del om musikåret.
49) ”The Heretics” är ROTTING CHRIST när de är som mest lättlyssnade. Och träffat dem har man fått göra också!
48) NIXA kanske går lite under radarn för många, men framförallt refrängerna på ”Opus Tierra” är av sorten man gärna går i döden för. Underbara..
47) Amerikanska FERAL LIGHT och deras ”Fear Rides A Shadow” är fantastisk black metal är riktigt bra. Håll utkik efter den här plattan i framtida Rebellängeln Tipsar!
46) Som en enda gigantisk orkan river MAMMOTH STORM alla hinder. Egentligen har jag känslan av att den här skivan ska placeras högre, men jag måste nog lyssna mer på ”Alruna”.
45) HATE är polska veteraner, men ibland kanske man inte ser dem i ljuset från VADER, BENEHOTH eller DECAPITATED. Låt det inte hända dig, för ”Auric Gates Of Veles” är en grym stänkare.
44) CREEPING FLESH bjuder på krigs-döds. Bra sån, på ”Into the Meat Grinder”.
43) VULTURE från Tyskland är liksom motsatsen till lättlyssnade, trots att de befinner sig i landet mellan speed- och heavy metal. ”Ghastly Waves & Battered Graves” växer på en!
42) Tidigt på året kom den, ASTROPHOBOS uppföljare. ”Malice Of Antiquity” innehåller en av årets starkaste black metal låtar i form av Begotten In Black, och skivan i övrigt är finfin!
41) Stoner, det gillar inte Rebellängeln i vanliga fall – men är det lika bra som ”Old Gods” med VALLEY OF THE SUN så gör man ju gärna ett undantag. Fan vad det svänger!
40) PALADIN är underbart egna. Speed metal, heavy metal och thrash i en enda smältdegel, och att ”Ascension” kommer bli ett Tips här på bloggen är ett löfte!
39) Klassisk thrash med DUST BOLT. ”Trapped In Chaos” är full med riktigt bra låtar.
38) GRAND MAGUS släppte nytt, och som vanligt är det bra. ”Wolf God” är en sån där skiva som jag fullkomligt äskar närhelst jag spelar den, men i ärlighetens namn – nu när det ska reflekteras – inte har valt att spela så ofta som jag trodde… därav den (för det här bandet) relativt blygsamma placeringen.
37) AMON AMARTH tog flera steg framåt jämfört med förra given. Precis som för GRAND MAGUS så diggar jag ”The Berserker” när den spelas men borde gett den mer speltid för en högre placering.
36) Melodisk och trallvänlig hårdrock i dur som besjunger djävulen, nitar och genren självt – fast inte GHOST? Jajamen, det finns bättre alternativ, och ENFORCER och deras ”Zenith” är ett utmärkt exempel.
35) BLOOD INCANTATION med sitt andra album ”Hidden History Of The Human Race”. Meckdöds!
34) THE GREAT OLD ONES och deras ”Cosmicism” är fin black metal med både driv, stämning och melodi. En härlig skiva att förlora sig själv i.
33) Dra mig baklänges vad välbalanserad den här plattan är! 1349 överraskar genom att leverera snyggt producerad och rakbladsskarp finess snarare än enbart kaoz. ”The Infernal Pathway” har dessutom ett par riktiga dunderlåtar, sammantaget räcker det långt!
32) WACHENFELDT och ”The Interpreter” går sin egna musikaliska väg. Måhända är detta inte för alla, men alla borde ge den chansen.
31) ”Heaven That Dwells Within” startar med låten Disciple Of The Serpent Star. Herrejösses vilken bra låt det är! WORMWITCH levererar snygg black metal, och det här är ett band vi ska följa noggrannt framöver.
30) Nu går vi in på en klump med skivor som loggat redigt med speltid. Danska PECTORA levererar snygg och trevlig klassisk hårdrock. ”Untaken” har de där låtarna som borde rulla på radio utan att det är inställsamt.
29) Dubbelt danskt i listan, då BAEST placerar sig här. Andra given ”Veneum” är en sån där platta som käns som att den borde hamnat högre upp i listan, men som vid flera ”den eller den skivan?”-frågor fått ge sig för andra plattor. Hård konkurrens i år… för det här är en grym dödsplatta!
28) CLOAK fortsätter sin resa i tvärlandet mellan black metal och hårdrock. Mer lättlyssnat än förra given, och ”The Burning Dawn” är en skiva du behöver kolla in.
27) Alltså… när VLITMAS släppte första singeln Praevalidus! Fy satan vad den brakade in i livet med sitt vansinnigt drivna trumspel – jag älskar när en sån sak händer. Och de här debuterande veteranerna kan sin sak, så hela ”Something Wicked Marches In” håller klassen.
26) ”The Fire I Long For” klarar konststycket att vara skör och blytung på samma gång. Detta är det djupaste verket från AVATARIUM såhär långt. Tror jag.
25) EVERGREY och deras ”The Atlantic” är ju en skitbra skiva. Fick man erkänna till slut, när man väl lyssnade på riktigt. Och Weightless är ju kanske årets låt!
24) INSOMNIUM och deras ”Heart Like A Grave” är löjligt snygg melodöds. Jag gissar att den här plattan kommer att dyka upp högt på flera av bloggläsarnas egna listor för 2019.
23) Sista delen i MEMORIAMs pågående trilogi heter ”Requiem For Mankind”, och den är lika bra som den ser ut.
22) GATECREEPER spelar klassisk döds med lite sådär underbar ”äckel-känsla” över sig, samtidigt som det svänger utav bara helvete. ”Deserted” heter skivan för dig som gillar din musik med en doft av rutten grav!
21) ”Eclipse” är en sån där fantastisk skiva där helheten blir större än alla de lösa delarna tillsammans. DIABOLICAL har ju en förmåga att göra såna skivor, och detta är inget undantag.
20) Det är så vackert, det mörker och vemod som OCTOBER TIDE använder för att måla känslor med på ”In Splendor Below”. Den här skivan har många varv på nacken under 2019, och speciellt dunderlåten Guide My Pulse. Ståpäls på den!
19) SOILWORK är alltid bra, och ”Verkligheten” är såklart inget undantag. Med flera riktigt bra låtar och en knivskarp leverans så är det helt givet att den här skivan är med bland de höga placeringarna.
18) MISERY INDEX är alltid bra, och ”Rituals Of Power” är såklart inget undantag. Med flera riktigt bra låtar… ja, du läser rätt. Det är i stort sett en repetition av SOILWORK och placeringen strax under. Man skulle kunna kopiera allt rakt av faktiskt, med tillägget att jag nog faktiskt inte riktigt förstår själv hur den här plattan imte kan rymmas på Topp 10?
17) Det blev en arbetsseger för OPETH och deras ambitiösa projekt med samma platta på både svenska och engelska. ”In Cauda Veneum” är det mest spännande och bästa bandet levererat på ganska länge!
16) Temat på placeringarna strax ovanför Topp 10 är helt klart: Kill your darlings. IN MOURNING har gjort en helt fantastisk platta i ”Garden Of Storms”, och när den kom var jag bombsäker på att den skulle placera sig bland de fem-sex översta platserna.
15) DESERTED FEAR släppte en av årets bästa melodöds-plattor, och Spotify säger att ”Drowned By Humanity” var en av de skivor jag spelade mest under 2019. De har sannolikt rätt!
14) BATUSHKA bråkade internt och ut kom en stenhård svart pärla i form av ”Hospodi”. Första halvan av den här plattan är nästan perfekt black metal, och att den inte placeras högre beror i korthet på att andra halvan inte är lika bländade.
13) SOEN och deras ”Lotus” är den starkaste skivan bandet har släppt – och bandets säregna post-rock/metal/pop träffar rakt i själen.
12) Jag älskar CANDLEMASS, och att de vaknade upp från de döda med en giv som ”The Door To Doom” är inget mindre än fantastiskt. Men du minns? Kill your darlings – och därför har den fått stå så här pass långt bak till förmån för starkare skivor i år..
11) Alltså, jag ville verkligen ha in ARCTOS och deras ”Beyond The Grasp Of Mortal Hands” bland de översta 10, men hur jag än vänder och vrider på det så går det liksom inte. Det förändrar inte faktumet att det är en ruggigt stark black metal-skiva.
10) I den andra vågskålen i kampen om tiondeplatsen ligger nämligen den här skivan; MGLAs ”Age Of Excuse” – och jag är ju för alltid förlorad till polackernas sound. Drivet, flytet, svänget. Detta är essensen av black metal för min del.
9) Sent kom den inbrakande, som en riktigt partymarodör – men den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. CATTLE DECAPITATION levererade ”Death Atlas” till oss, och ingen Årsbästalistan blev sig längre lik?
8) POSTHUM från Norge kom för min del från ingenstans med sin ”Like Wildfire”, men gosse – den här skivan har faktiskt allt. Riff att dö för, låtar med coola namn och en sjuhelvetes kvalitet!
7) ”Strävan”, svenska duon MURGs tredje skiva, är bland det mest spännande som svensk black metal kläckt de senaste åren. Naturnära, men ändå med att svart kaotiskt undergångstema – och låtar där den ena är bättre än den andra. Varje spår som kommer på känns som plattans bästa!
6) Årets bästa debut kommer italienska ONTBORG och handlar om svärtad döds. ”Within The Depths Of Oblivion” imponerar framförallt med sitt starka låtmaterial, och detta är verkligen ett gäng att hålla öronen på framöver.
5) Årets hårdaste koncept kommer från HORNDAL. deras ”Remains” tar avstamp i verklighetens karga ljus när de beskriver den egna bygdens uppgång och fall när det lokala bruket dukar under för iskalla och hjärtlösa kapitalistiska krafter. En sann historia. Och vansinnigt bra sludge som träffar rakt i hjärtat.
4) Årets klart bästa och mest lättlyssnade melodeath kommer från Tyskland. Det är DAWN OF DISEASE och deras ”Procession Of Ghosts” vi pratar om, och släpper du in den här skivan i dina lurar blir du inte av med den. Den biter sig fast, varv på varv på varv…
3) De starkaste tre skivorna i år belade alla tio platserna för mest spelade låtar i min Spotifysammanställning för året. De är också de tre skivor som jag håller över alla andra i år, och bronsplatsen går den här gången till KRYPTOS från Indien. Jag trodde inte att de skulle kunna överträffa förra given ”Burn Up The Night”, men jag hade fel. Låt dig inte luras av det lite ostiga omslaget: ”Afterburner” är väl värd sitt maxbetyg och är den bästa thrashplattan på år och dar!
2) IDLE HANDS och deras ”Mana” skulle egentligen kunna beskrivas med en massa emojis. Hjärtan och annat. Musikaliskt är det här helt olikt allt annat på listan, och lutar åt.. ja, The Cure och svärtad pop lika mycket som typ Danzig. Helt ologiskt är det, men under året har jag fallit hårdare och hårdare och hårdare för den här skivan – och eftersom jag redan från första varvet tyckte att det var riktigt bra så snackar vi numera kärlek.
1) Till slut måste det ’ändå bli den här skivan som placeras högst på tronen för 2019. NUMENOREAN och deras ”Adore” har funnits med från början till slut, så att säga, och är verkligen en skiva i ordets rätt bemärkelse. Det är en inre resa, som bäst avlyssnas i ett svep. Känslostormar som stiger och faller i takt med musiken, och det är stundtals så vackert att det svider i ögon och själ. ”Adore” är en värdig vinnare ett starkt musikår, och en skiva med oerhörd hållbarhet. Det spelar faktiskt ingen roll hur många gånger du kört den, den är lika bra – eller bättre – nästa varv igen. Njut!
Härligt avslut med massor av godis, både såna man känner igen och en del nya saker, spännande. Skapa en Spotify lista på alla go bitar så får man det bästa av allt?
NUMENOREAN hade jag missat helt. Men nu när jag har lyssnat igenom skivan ett par gånger förstår jag dina lovord, även om Tool utklassade alla andra 2019. God fortsättning.
..och man är olika – själv har jag aldrig (!!) varit inne på TOOL. Den underbara hårdrocken!
Årets mest emotsedda ”årsbästalista” har landat och jösses vad mycke` gobitar du vaskat fram!
Tackar ödmjukast för tipset på plats 8, Posthum! Aldrig känt till dessa pojkar, tills nu då…
Murg har jag vetat om och hört lite grann tidigare, men med en så här framskjuten placering (plats 7) på denna genomtänkta lista så blir man ju extra nyfiken, och vips, så har man ytterligare ett band som slåss om uppmärksamheten på skivtallriken…Mycket läckerbitar på en grym lista med andra ord!!!
Ser man rent personligen så skulle jag vilja flytta Insomnium lite högre upp i listan, då dom gjort en grym platta, samt att Darkthrone`s ”Old star” (som helt saknas) hamnat nånstans runt topp 10-15 hos mig.
Då jag är en obeskrivlig sucker för Heavy metal så slänger jag även in tipset ”Atlantean kodex” som för mig landar på topp 5.
Tackarrrr, Diamond. Darkthrone hade jag just utom, men den är riktigt bra. Insomnium är en sån där skiva som är skitbra när jag lyssnar på den men ”faller bort” lite efter att den slutat snurra?
Atlantean Codex har jag inte koll på – men det ska såklart åtgärdas! 🙂
Älskar också Idle Hands – Mana, med sin udda blandning av gothrock och klasisk heavy metal, som dock även hos mig får nöja sig med plats två. Bäst är nämligen Atlantean Kodex – The Course of Empire. De hamnar högst upp på mina årslistor varje gång de släpper nytt. 10-talets klart bästa metalband.
Efter dessa två överlägsna plattor är det ganska jämnt. Darkthrone ligger bra till för bronsplatsen.
…jag har provat Atlantean Codex ett par varv nu, eftersom flera av er pekat på just den som en hit. Får inte ihop det riktigt dock. Är det alltså fel på mig?