Rebellängeln tar verkligen det här med ”tipsen” på allvar, det ska ni vet nu när säsongen är igång igen. Det går många timmar åt inlyssning, planering och skrift, och inte sällan skapas Tips när de känns rätt och plockas fram upp till ett år (!) senare. I det här fallet så skrevs detta under sommaren när jag liksom hade bestämt mig för att göra ett Rebellängeln Tipsar med NUMENOREAN och deras första skiva ”Home”, till stor del baserat på att uppföljaren ”Adore” är helt enkelt klockren.
Problemet?
”Home” är egentligen inte helgjuten. Det finns verkligen underbara låtar (så som Thirst!), men skivan som helhet är egemtligen bara en förnimmelse av ”Adore”. Den är, om man ska vara ärlig, kanske inte riktigt material för att vara just Rebellängeön Tipsar om man enbart ser till innehållet.
Mest uppseendeväckande är nog egentligen omslagsbilden. Den är skakande, och så pass udda att den censureras på Spotify och med ett pappersomslag på det riktiga konvolutet om man köper CD’n. Så här skriver Invisible Oranges i sin alldeles utmärkta intervju:
First thing’s first, we have to talk about the cover art for the new record. How long did it take you to decide on that particular image to represent the album?
I think the image came into view and focus once most of the album had been completed or at least the central idea of it, and that central idea was just a loss in all its many different forms. Particularly death and loss of innocence were the recurring themes. We had a bunch of different ideas for art and some of them seemed to work but it never reached its full potential until we found this picture of this girl which represented everything we had talked about, everything we had written.
So that’s a found photo?
Yeah, it’s an autopsy photo from a murder that happened in 1970. A father came home and murdered his whole family. We realize it’s a very striking image and somewhat controversial but looking at that image evokes such a strong emotion out of the listener, it almost sets up the journey you’re going to experience with the album. We wanted to break the fourth wall a bit and start the experience before you even dive into the album. I think the album needs to be listened to in its entirety; I think that’s why a lot of people look at it negatively, just seeing it for its surface value instead of experiencing the whole album in its entirety and seeing how everything compiles together to be that whole journey.
Resan ja. Det är ju en resa, och den är helt okej. Kanske är det erfarenheten av ”Adore” som gör att förväntan är än starkare, men det här är ju inte på något sätt dåligt…