Relation till David Coverdale och hans WHITESNAKE? Komplicerad.
Å ena sidan har hans röst och musik rockat brallorna av undertecknad i så många år, oavsett om det var med DEEP PURPLE och deras ”Burn” eller de tidiga åren av egna bandet WHITESNAKE. Alla kladdiga videos som spelades under 80-talseran (tack Bagen som visade sånt på SVT!) och som cementerade min kärlek till bandet – antagligen så djupt att sentida alster setts genom ett rosa skimmer.
Å andra sidan – det är inte en röst som åldrats med värdighet, och alldeles särdeles bra låter det inte numera. Speciellt live. Speciellt när de klassiska och efterfrågade hitsen med de höga tonerna ska klaras, och att höra en legend som Coverdale försöka klämma ur sig kastratskriken till Still Of The Night kan ge rysningar av värsta sort. En känsla av ovärdighet infinner sig lätt, speciellt i kontrast till vad som en gång varit. Långe har Rebellängeln gått och väntat på att David ska släppa en lågmäld, nästan akustisk och mycket bluesorienterad rock-platta för att hamna i rätt tonart, för att visa världen att det fan finns krut.
2019 landar så en ny platta med WHITESNAKE, ”Flesh & Blood”, med samma typ av layout som dominerat bandets mindre smickrande senaste år. Vågar man lyssna? Kan man låta bli? Inte om man har Rebellängelns bakgrund och ovan beskrivna ambivalenta relation till Rösten.
”Flesh & Blood” är inte så illa, ska det visa sig. Startar med ett ganska smutsigt och skönt riff när man sparkar igång i övrigt rätt banala Good To See You Again, förstasingeln Shut Up And Kiss Me gungar lite, och låtar som Trouble Is Your Middle Name, Sands Of Time, Hey You (You Make Me Rock) och framförallt Heart Of Stone är helt okej. David undviker att ge sig på kastralskriken och det finns ett flertal lugnare spår där hans raspigare röst får komma som mest till sin rätt. Det kunde som sagt ha varit bra mycket värre – men det är såklart relativt blekt i jämförelse med bandets fornstora dagar. Skivan är helt enkelt för lång. Låtarna är okej, men det finns ingen riktigt sån där ”rackar-rökare”. Det saknas kanske till och med en låt som är riktigt bra, om man ska vara ärlig. Betyget kan inte bli högre än en två, godkänt, men farhågorna om ett totalt magplask blev i alla fall inte infriade.
Om jag har köpt skivan?
Såklart…
WHITESNAKE ”Flesh & Blood” = 2/5. Godkänt. För fans och samlare