Recension: VREID ”Lifehunger”

Norska rutinerade VREID smyger liksom ändå lite under radarn för många. Förra plattan ”Sólverv” var rätt mycket smiskande black metal i Sogndalkvartettens egna riffande stil och en klar fullpoängare när den recenserades på den här siten. Totalt en 3:e-plats på Topp 50-listan för 2015, och en skiva som jag återkommer till rätt frekvent fortfarande eftersom den helt enkelt äger. Årets uppföljare ”Lifehunger” tycks ta lite steg för att kliva ut från den där radarskuggan ändå, bland annat genom en lite annorlunda låt vid namn Hello Darkness, där bandet tar ut svängarna och gör en form av mörk depp-rock i sällskap av SÓLSTAFIRs Aðalbjörn ”Addi” Tryggvason på sång.

Hur det funkar?

Låt oss återkomma till det. Först ska vi förstås titta på det mer klassiska VREID, det som gillar det stundtals småmeckiga men ändå ösiga riffandet som ligger i kärnan av bandets sound. För såklart är det inte så att bandet har bytt stil hejvilt, man är ju ändå kvar i samma fåra i mångt och mycket. Låtar som One Hundred Years, The Dead White och kanske framförallt Black Rites In The Black Nights är bara att smälla upp på samma konto som stora delar av plattan ”Welcome Farewell” och till viss del också ”V”. Det är engelska, snyggt och bra sväng, precis som man vill ha det. Och kanske är det lite därför som det finns annorlunda inslag på den här skivan också, för att bandet VREID vill ha en framåtgående rörelse och inte göra samma skiva om och om igen?

Man inleder med mycket suggestiva och avskalade Flowers & Blood, förvisso enbart knappa två minuter lång och som en form av intro, men som ändå genast påtalar att nu har vi vänt blad en aning. I flera detaljer har man sedan också mer ”poppiga” inslag. Det är rensång, det är avskalade bölande sologitarrer som ylar mot evigheten, och det är på det hela ganska… rent. Snyggt. Ordnat. Även i de mer ösiga momenten av skivan så är den distinkta känslan att det är mindre kaotiskt överlag. Och så har vi då Hello Darkness som ligger mitt i plattan och i skrivande stund är den låt som rönt mest upmärksamhet och har flest spelningar på Spotify. Det är en form av THE CURE-version av VREID, och min personliga uppfattning är kluven. Å ena sidan gillar jag att bandet följer sina egna vägar och gör vad de vill och behöver… å andra sidan så är låten faktiskt inte speciellt bra. I mina öron till och med tvärtom, och efter att ha spelat skivan en fyra-fem varv så har den hamnat i ”skip to next”-kategorin. Smaken är dock som baken (delad), så du kanske tycker annorlunda?

Betyget 4 av 5 är en kämpaseger. Veckorna sen skivan kom har den faktiskt fått kämpa en del för att logga speltid med undertecknad, framförallt i ”start-till-mål”-mode, och när Rebellängeln börjar hantera en skiva lite som en spellista och söka enstaka låtar så blir det ofta en nedåtgående kurva över tid. Ändå är det så pass starkt, bra och svängigt när det är bra, så hellre fyra än tre!

VREID ”Lifehunger” = 4/5. Mycket bra. Du behöver detta!