De här skivorna spelas!

Dags för en uppdatering som jag vet att det är rätt många av er som gillar – ett kort nedslag i en del relativt färska skivor som fått speltid den senaste tiden. Förstår jag saken rätt så är det uppskattat att få en liten koll på en del av det som händer i skivfloden, och ett sätt att få lite bra förslag och tips på sånt som man faktiskt inte ens vet att det hade kommit. Så… de här skivorna har loggat speltid den senaste tiden!

KATAKLYSM är såklart stabila. Det var kompisen R2 som tipsade om den, även om jag hade koll på att den skulle släppas. Bra är den dock, kanske lite ojämn kan jag tycka, men efter de där 3-4 första varven så får jag säga att ”Meditations” står sig väl mot bandets backkatalog. Klart värt om du gillar bandets stenhårda metal/döds.

NERVOSA har jag tidigare inte riktigt fallit för när jag provlyssnat, men ”Downfall Of Mankind” har ett större inslag av döds än förr, och det gifter sig bra med bandets driviga thrash. Knäckande hårt faktiskt, och låtar som Never Forget, Never Forgive eller någon av dunderlåtarna Enslave, Raise Your Fist! eller …And Justice For Whom? Tjejband? Spela roll. Här röjs det!

Svenska NEKROKRAFT har du förstås koll på sen förr, de har varit Tips här på Heavy MetAle, men snacka om att bandet har tagit ett steg framåt i samband med nya ”Servants”! Kvar finns den melodiska, snygga black metal som var den starka sidan sedan tidigare, men baske mig om inte man klara av att höja förmågan att skriva låtar. Imponerande, och den här skivan håller exempelvis WATAIN i schack i kampen om bästa black metal-släpp 2018. Det säger en del, eller hur?

GHOST då. Vad säger nu om GHOST efter förra inlägget och frågan om vad alla tyckte? (För övrigt blev det ju ett jädra drag på Facebook, klart olika åsikter om den plattan och det bandet kan man säga..).Ja. Jag har spelat den ett par gånger, och på en sån här uppräkning måste den ges plats eftersom det ändå blivit ett knippe varv. Men. Så värst bra kan jag inte få den till. 6/10 på WeRock när jag recenserade den.

SAFFIRE var det också R2 som tipsade om, jag hade helt missat den. (Så kan det gå när man inte orkar läsa Sweden Rock magazine, jag har sagt upp den prenumerationen eftersom tidningen även innehåller så mycket ointressant att slutresultatet blev att jag inte läste vare sig den eller Close-Up Magazine… så nu är enbart CU kvar i prenumerationsrullorna.) Ganska snygg, jäkligt lättlyssnad rock/klassisk hårdrock. En sån där skiva som det är lätt att det blir 2-3-4 varv på raken när den väl hamnar på rotation, och det är ju ett bra betyg. Fräsigt namn också, med det där omslaget. ”Where The Monsters Dwell”.

DIMMU BORGIR är inte obekanta för någon av er (ni har väl noterat att Victor Brandt hoppa på och kommer att spela bas med dem?), och undertecknad har lovat att recensera den för WeRocks räkning, så den snurrar lite då och då. En rätt fin platta tycker jag, speciellt för oss som gillar bandets sentid och kanske lite mesigare stil. Det är verkligen episkt så det förslår. Ungefär som svenska SKOGEN då, som också går all in på att vara episka, men där norrmännen vill nå i mål genom extra allt så landar de svenska herrarna i en mer spartansk hållning, och känns nästa… karga i sin ljudbild. Men det kan också vara episkt, prova att stå vid en ensam klippa vid havet, eller vid ett fjäll där det är just kargt så vet du. Spontant är det här inte lika bra som fullständigt fenomenala ”I Döden”, men det är kanske mycket att begära. ”Skuggorna Kallar” har kanske 4 varv i mina öron, och jag känner att det behövs väsentligt fler innan jag vågar uttala mig mer bestämt dock.

De här två skivorna har loggat speltid konstant under våren, och dyker upp även nu när jag tittar lite i historiken. SKELETAL REMAINS är ju inte mycket att orda om egentligen, en blick på omslag, bandnamn och skivans titel (”Devouring Mortality”) så inser man att det är döds som serverars, men jag tycker att man gör det bra. Det är skönt bisvärmsgnuggande. RIVERS OF NIHIL är däremot en överraskning för min del. Har inte koll på dem sen förr, men jag är väldigt svag för nya ”Where Owls Know My Name”. Den ligger i högen längst till vänster för årets skivsläpp hemma, dvs i den högen som slåss om de absoluta topp-placeringarna för året. Du vet, den med bland annat TRIBULATION, HARAKIRI FOR THE SKY, NECROPHOBIC och EVIL WARRIORS bland annat. (För den som undrar kan jag avslöja att det finns 4 stycken högar, längst till vänster som sagt de absoluta topparna, därefter de som absolut kommer finnas på listan men kanske inte Topp5, sen en hög med bra skivor som antagligen ryms på den slutliga Topp 50-listan, och sist en hög med skivor som inte kommer att knipa en placering.)

Nu undrar man ju dock… vad lyssnar du på för tillfället?