Ja. Det händer ibland. Att det blir ett sånt där inlägg som handlar om en hel massa grejer, helt löst sammansatt. Den här gången kommer det att handla om tre saker.
- Färgbombsomslag till öl
- Humor. Roliga och träffsäkra bilder
- Hårdrock
Vi börjar alltså med de här klart färgglada sakerna!
Firestone Walker till vänster är kanske den blekaste inslagna ölen av dessa tre – rent av lite modest i sitt omslag – men den med mest tryck i smaken. Precis tvärt om mot den i mittem, Hypnotist som nästan känns som att hålla i en plastburk för att den är helt folierad… men där smaken är rent av ganska dassig. Klen. Och så i mitten (fast längst till höger på bilden) har du Evil Twins Pink Lemonade IPA, som lägger sig lite snygt mitt emellan de andra två både avseende smak och look. Men det är egentligen inte därför vi ska prata om färgglad öl. Istället ska vi snacka om image. På öl.
Du vet ju kanske att Systembolaget har extremt hårda regler avseende vad som är okej på etiketten. Inga vapen, inget våld, ingen reklam, inget naket, inget… ja, nästan något. Egentligen kan man konstatera att det är ett smärre under att etiketten till vår Wolf Pale Ale gled igenom, men frågan är då… kära läsare… hur stor vikt fäster du vid etiketten när du handlar bärs? Bryr man sig alls?
Jag vet inte jag. Jag misstänker att det snarare är bryggeriet och deras varumärke – och rykte – som styr vilken öl man väljer. Känner man att exempelvis Poppels ofta gör bra öl så tar man gärna mer sorter av dem. Gillar man inte Spendrups så tar man inte öl därifrån. Oavsett om en burk eller flaska är galet färgglad.
Snyggaste etiketten av alla?
Jag säger nästa Wolf igen. Jag gillar verkligen varulven mot månen! Auuuuuuuu!
Med det lämnar vi de seriösa funderingarna och kikar direkt på roliga saker. Som omslagsbilden. Kasta Bolt. Usain Bolt. BOLT THROWER. Fantastiskt kul! Ett av världens genom tiderna bästa band får leda oss in i lite blandad humor om hårdrock. SLAYER avhandlas, tätheten av hårdrocksband och ett rent faktum om hur det är att driva ett skivbolag. Du kan ju läsa själv (…väl..?) så jag ska inte härja runt mer om det du ser på bilderna.
Men.
Jag hatar verkligen humor i hårdrock när vi snackar om musiken. STEEL PANTHER eller GWAR till exempel. Vafan. Men samtidigt älskar jag humor i den här formen, när man utgår från hårdrock för att göra något läckert. Att SLAYER dessutom säger att de ska ut på sin avskedturné gör ju inte saken sämre. Den vill man inte missa om man har chansen att se den!
Och på tal om humor, eller någonstans i den närheten… minns ni det här?
Helt otroligt bra och ostigt på samma gång, eller hur? man blir ändå glad när man ser Nöjesmassakern i all sin taskiga stil, och att sen se hela 80-talseliten från hårdrockssverige samlade…? Amazing! Det går annorlunda till numera. Då är det lite mer utstuderat. Som att GHOST släppte sin liveplatta ”Ceremony And Devotion – Live in the U.S.A” först på Spotify, och först senare på vinyl och CD. Och med en unik paketering på CDON. Det är jäkligt utstuderat och liksom utformat för att locka olika lyssningskategorier av folk i olika omgångar. Smart. Men lite väl äckligt utstuderat, ellelr hur…?
Man får vara nöjd med skivan, förstås, men ändå. Vad är nästa steg? IN FLAMES släpper en skiva som man bara får tillgång till om man har ICA-kort?