Varje gång jag spelar finska WOLAND och deras fullängdsdebut ”Hyperion” (inte att förväxla med svenska bandet HYPERION!) så tänker jag på något… maskinellt. Inte för att bandets black metal är industriell – snarare tvärtom, den drar åt det melodiska och episka – utan för att den känns väldigt… exakt i sitt framförande. Precis i sitt anslag. jag har tänkt på det där sen första gången den hamnade i örat, och därefter varje gång. Skivan kom 2014 och är i skrivande stund den enda fullängdaren, ett faktum vi hoppas ska ändra sig eftersom detta är en skiva som lovar mer framöver. Sällan känns debuter så pass genomarbetade och väldproducerade. Exakta, alltså.
I sann black metal-anda så är det lite hemlighetsmakeri bakom. Medlemmarna kallar sig W (sång), LXIV (gitarr och synth), JC (bas) och CHCL3 (trummor), samtidigt som lyriken rör sig i de intellektuella delarna av verklighets- och trosuppfattning parat med dekadens. (Metal Archives skriver att det är ”Secular Satanism, Transhumanism, Hedonism”). Innerkonvolutet bjuder på bandet i en smått makaber bild där musikerna omges (omslingras kanske är rätt ord…) av lättklädda damer i någon form av orgie av mat och sexuella anspelningar.
Jag vet inte jag.
Kan inte säga att det rör mig speciellt mycket – däremot är låtarna rent av fantastiska många av dem. 8 stycken till antalet, och faktiskt helt utan bottennapp. De riktiga topparna heter Conquer All (just det, som BEHEMOTH-låten!), Living Water, None, Ecstasy And Rapture och Live Forever. Eller, det blir ju lite löjligt att räkna upp 5 av 8 låtar som höjdarna, men det ger kanske en bild av den här skivan ändå.
”Hyperion” är snuskigt jämn, och bra hela vägen.
Dessutom tycker i alla fall jag att musiken låter ganska mycket som omslaget ser ut. Kanske är det en bidragande orsak till det där med att jag tycker det är maskinellt?
Sist men inte minst – bandet har verkligen fått till en bra produktion på plattan. Det är Indie Recordings (det norska pigga skivbolaget) som gett ut plattan, men det är inspelad och mixad av gitarristen LKIV på Sounds Like Fog, för att sen få slutfinishen av Joona Lukala på Noise For Fiction. Resultatet är faktiskt en aning häpnadsväckande om man tänker att det dessutom är en debut. Det är så otroligt väl sammansatt och genomtänkt alltihop.
Alltså: gillar du snygg, episk black metal med precision och bra låtar så ska du genast kolla in WOLAND och debuten ”Hyperion”. Det är en skiva som jag återkommer till regelbundet.