Inspirationen till det här inlägget kom en sen kväll på bussen hem. Eller kväll och kväll, en natt var det nog egentligen om vi ska vara petiga.Jag var på väg hem, lite sådär lagom på pickalurven, och satt och lyssnade på musik som vanligt. Och fick feeling.
Du vet.
När det liksom bara stämmer.
Det var nya AVATARIUM som startade allt, öppningslåten Into The Fire/Into The Storm från årets ”Hurricanes And Halos” dundarade på i lurarna med sitt smått geniala enkla öppningsriff, och jag reflekterade över hur lätt det verkar vara för kungen av riff att kläcka ur sig sånt där guld. Leif Edling. The Doomfather, Riffmakaren, Kungen. Sen gick allt överstyr – jag flippade hejvilt på allt han gjort.. och ALLT är ju fan skitbra! CANDLEMASS. KRUX. THE DOOMSDAY KINGDOM. ABSTRACT ALGEBRA. AVATARIUM. Det tycks ju inte spela någon roll vad kar’ln kallar sina soniska fantasier, eller vem han har med sig (även om jag snabbt konstaterar att han verkligen inte har några nollor som han jobbar med, framförallt när de gäller sången…) – det blir helt enkelt skitbra alldeles oavsett!
Leif Edling. Jag älskar dig. Bland svenska musiker är du min gud, bland låtskrivare genom tiderna är du kungen (Tony Iommi är Gud, så riktigt högst når du inte….!). Och där, på den sena bussen hem, bland ungdomar och andra patetiska män i kostym så fick jag en sån där sjuk jävla feeling. En sån där då man egentligen bara vill ställa sig i mittgången och lira luftgitarr, vråla med i en magisk refräng, skaka sin tunnhåriga skalle till ett riff. Skita i allt och bara… uppgå i Leif Edlings skapelse. Jag spelade allt. Vanligtvis spelar jag låtar till de är slut, men inte den här gången. Frossade i riff, refränger, magiska stunder!
Leif har ju inte mått så bra de senaste åren, men i början av sommaren var det tänkt att han skulle spela med CANDLEMASS på Sweden Rock, och framföra hela ”Nightfall”. tyvärr blev det inte så, just innan giget kom den här nyheten via bandets hemsida:
HELLO DOOM LOVERS!!
I’m very sad to tell you that I can’t participate in Candlemass performance at Sweden Rock this weekend. It would have been absolutely fantastic to celebrate 30 years of NIGHTFALL with my old mates in C-mass!
I’m now much better from a long fatigue syndrome illness, so a couple of weeks ago I ended a two year medication of strong anti-depressives. It has been a lot harder than I thought with nausea, vomiting, dizziness headaches, sleeplessness, shakes, bad rashes as the result.
I’m so sorry about this. Would have been the highlight of the whole summer for me to be back playing this great album with my friends in the band + all of you wonderful fans of Doom!
But sometimes things don’t work out as planned. This time that is sooo true! Per Wiberg will help out as he so skillfully has done for some time, while I will rest for a little bit more until the drugs finally will be out of my system.
Meanwhile i’m sure Candlemass will KILL at Sweden Rock! Don’t miss it!!! (but I miss you..)
Tur att jag inte hade plåtar eller skulle dit enkom för det där, för jag måste säga att om jag skulle välja min absoluta favoritversion av Edling så är det klassiska CANDLEMASS med Mats Levén på sång, och det live. Herrejävlar vad de sparkade stjärt på Gefle Metal Fest senast, det är nog bland det bästa jag sett dem!
Candlemass är mina husgudar sedan många år tillbaka så jag håller såklart med i allt du skrivit här ovanför.
Ska ner till Hammer of Doom i Tyskland i November där Doomsday Kingdom ska lira tillsammans med Cirith Ungol, Warning (ska spela hela watching from a distance plattan) och Count Raven bla.
Kanske något för Rebellängeln också?
Ja, det vore ju grymt. Ska tyvärr till Dallas med jobbet i november dock, så det får lov att prioriteras..