Sommarhits! Minnen från en svunnen tid.

”Sommarens bleka solkyssar försvann ut i den fuktiga höstvinden, för att aldrig mer ses. Kom höst, kom vinter”

Nja, vi är inte där riktigt än, men snart.
Jag tänkte ta en tillbakablick och riktigt känna efter vilka öl som har lämnat mest intryck hos mig i sommar och även varför?
Man provar så många olika sorter, eller i alla fall jag, men det finns alltid någon som sticker ut av en eller annan anledning.
Ibland kan det vara att just då, vid ett specifikt tillfälle, så framstår en öl som mycket bättre tack vare omständigheter. Det kan vara väder, sällskap, en extra trevlig etikett eller helt enkelt att din kropp är extra mottaglig. T.ex. en varm och stressig dag på jobbet kan orsaka att en öl uppfattas som livets elixir och är mer efterlängtad än en droppe vatten i Sahara. Just då alltså…

Här är fem olika öl som jag tycker sticker ut för mig senaste halvåret eller så. En del av dom finns inte att få tag på längre och en del kan vara standardöl i SB’s sortiment. Det har jag inte tagit någon hänsyn till. Dessutom är det inte någon specifik rangordning, utan mer en hyllningslista.
Vi kör!

Utan någon direkt rangordning:

Omnipollo / Siren / Niklas Johansson – Life is a Peach

Niklas Johansson är hembryggaren som vann Omnipollo’s tävling där man skulle skicka in sitt recept. Vinnaren fick följa med till Siren Craft Brew i England för att brygga sitt eget vinnar-öl. En del verkar ha fått riktigt grumliga bärs och en del märkte inte av några partiklar alls i sina flaskor.
Strunt samma för mig, ölen är en IPA med tillsatt laktos och persika. Jag kom ihåg när jag smakade av den här rackaren, det var en svinvarm eftermiddag och jag knäckte den i solen på baksidan hemma. Dessutom gjorde jag mig till med just persikor och grädde, för att blodet började kännas tunt och det var dags att tjocka till det lite. Skinnet skall hållas spänt, ni vet?

Å herre min Je vilken god öl detta var, just där och då hade jag hånglat upp både Henok Fentie och Niklas Johansson om de hade råkat spatsera förbi. Ja, jag hade t.o.m. kramat om Karl Grandin för hans, som vanligt, snygga design på etiketten. Efterbliven som jag är så köpte jag bara en, och när jag med andan i halsen och hålögd sprang in och letade efter mer så var dom slut… såklart. Vad trodde jag? Nåväl, vad är väl en bal på slottet?

Tempel Brygghus – Perdition

Ja, jag är inte en superkännare av suröl, så det är väl självklart att ett bryggeri som bara gör suröl ska omvända en hedning? Först klämde jag deras ”Gehenna” och tyckte den var överraskande god och sen när jag testade ”Perdition” så tappade jag förståndet en stund och vaknade upp mitt i en skog med grådvärgar och annat oknytt som förlustade sig på min svullna gubbkropp.

En briljant idé att göra en stout med sura hallon, och hjärnan blir rejält mindfuckad när man först får den stout-upplevelse man förväntar sig i ett par sekunder, och sen sätter hallonen och surkulturen in och vänder skeppet helt om och kör motvind tillbaka. Grym bärs! Det kan nog vara årets Svenska öl och även årets uppkomling rent generellt. När jag skriver detta så väntar jag likt ett barn kvällen före julafton på deras två nya öl som jag inte fått tag på än, ”Ordained” och ”Isotonic”. Återkommer om dom… jag lovar.

White Pony – The Oracle

Ännu en sån där ”ooops – vad hände här?” öl. Jag förväntade mig ingenting och öppnade den i god tro och hade en föreställning om att det skulle vara någon blek kopia av en belgisk öl á la Chimay eller så. Men inte… Det visade sig vara en fyllig kompott av plommon och andra frukter med en alkoholhetta i som drog åt barley wine hållet. Imponerad så satt jag och sippade på denna öl bra länge en mörk kväll på min altan och filosoferade om livets underligheter.

Det är och var en sån där ”tillfället gör ölen” stund, det vet jag så här i efterskott, men jag kommer ihåg det som det var igår kväll. Sånt sätter spår. Och, jag kommer att hålla utkik efter flera öl från Italienska White Pony.

Amager Bryghus – Batch 1000

Det är ingen hemlighet att jag är förälskad i allt Amager gör. Det är inte heller någon hemlighet för dom själva, dom vet mycket väl att dom är ett av Nordens bästa bryggerier. Dom fullkomligen slänger ut öl i alla möjliga konstellationer och de sambrygger oftare än YR.no ändrar väderprognoserna. Lite avancerat publikfrieri håller de nog på med, men det skiter jag i. Jag köper det. Det är kul och uppfriskande att se vad dom hittar på härnäst och med vilka?

Denna öl är dom däremot helt skyldiga till på egen hand. När de gör sin 1000:e öl, så gör de det som de kan bäst. En fet jävla IPA som bara dryper av humleolja från en miljard olika humlesorter. Man riktigt ser framför sig när de står och slänger i humle ”Å en sån, å en sån, å en sån, ähhh, vi tar en sån också!! Muahahahahah!!!!”. Herkules, Amarillo, Chinook, Simcoe, Moasic, Citra, Centennial och Sorachi. Alla får vara med och leka. Kolla bara på bilden, man ser att ölen bara längtar att besätta dina smaklökar. Denna avnjöt jag även den en smällvarm eftermiddag på semestern, och trots att jag ”visste” innan jag smakade den, så blev jag ändå paff. Kudos!

Brewski – Mangofeber och Passionfeber

Jo jag vet, det är två öl och jag är en fuskis. Men precis som alla somrar behöver en sommarplåga, så behöver vi öl-vänner en sommarhit. Brewski är ölvärldens Aqua, eller Boney M kanske om ni är såpass gamla så ni vet vilka det är? Först släpptes ju Mangofeber och ”vi” trillade av stolen, jo jag säger ”vi” för jag har inte träffat så många som inte tyckte om den. Sen släpptes ”Ananasfeber” och även om den är okej så var den lite tunn och blek, men hey, det var ändå en APA, och sen släpptes Passionfeber och allt var återställt igen.

Att jag tar med båda här är mest för att jag inte kan bestämma mig riktigt för vilken som är bäst? Jag tror jag tycker Mangofebern mest, för den är mer ”fyllig”, men Passionfeber’n är riktigt trevlig och lite syrligare. Äh vafasen, de får göra en Mango/Passion. Jo jag vet, de fortsätter att släppa massa skumma prylar med frukt, men de här två är ändå Brewski’s sommarhits.

—–

Ja, ovanstående är vad jag tycker har utmärkt min öl-sommar, och det finns lika många bubblare till… minst. Jag säger som jag har sagt tidigare, ”Min 10 i topp lista innehåller femtio öl”, så det är inte lätt alla gånger när folk frågar mig ”Vilken som är bäst”. Jag tog t.ex. inte med Stone Old Guardian – Extra Hoppy, eller All In The Purpose of IPA eller Prairie Pirate Bomb eller bla bla bla…. bla… etc. etc.

Har du några sommarhits? Dela gärna med dig i kommentarerna. Eller tycker du jag har helt fel? Säg det också, även om jag kommer att påstå att du har fel tillbaka. Hej på er!