Såhär mitt i finalstriden i ishockey är jag knappt kontaktbar. Jag saknar all form av normalt beteende, normal distans till det hela och agerar som om det är på liv och död. Det är det förstås också, för min del. Förlorar mitt lag går jag och lägger mig förbannad, vaknar ett par gånger om natten (arg) och kliver till slut ur sängen på morgonen som ett åskmoln. Det finns inte mycket som kan göra att det går över, mer än att det tar två dagar så är det dags igen och man har chansen till en totalt omvänd värld. Seger och jag dansar runt, studsar ur sängen med leende.
Normalt? Sunt?
Knappast.
Och just nu är det dessa två skivor som håller mig sällskap.
NIGHT ”Soldiers Of Time” är förstås enkel, du-behöver-aldrig-ha-hört-det-förr, klassisk hårdrock som klingar från gamla SAXON och JUDAS PRIEST från 70/80-talet. Fast det här är från 2015 och Linköping. Inte bästa skivan jag någonsin hört, men väldigt sorglöst och med ett skönt sväng. Kolla in!
Mer seriöst men med samma brutala sväng kommer från England, och med fantastiska duon ROYAL BLOOD. Det kan vara 2014 års skarpaste rock’n’roll-giv, även om det nu tagit ändå in i det här året för mig att fatta det.
Det är sådär jäkla avigt, äkta och lite udda att jag igen måste lyfta fram funderingen med tvåsamheten. Vad är det som gör att band med två medlemmar får det där speciella uttrycket? Här avslöjar det sig genom ett par brutalt bra låtar. 11 stycken, närmare bestämt, och gillar du rock så är det här ett måste. Höj volymen!
Alltså. Medan jag går runt i en bubbla av antingen eufori eller total misär så sällskapar de här två skivorna mig. Och även om jag är osocial och otrevlig under den här tiden och inte vill ha sällskap så kan du ju alltid ha samma soundtrack…!