Omnipollo Nebuchadnezzar

Öl: Omnipollo Nebuchadnezzar
Stil: Imperial IPA
Styrka: 8,5%
Bryggeri: Omnipollo, Stockholm, Sverige (Bryggd på De Proefbrouwerij, Belgien)
Var: Standardsortimentet, Systembolaget

Vet ni vad som kan vara jobbigt med att vara en ölnörd? Jo, att man är så inne i att prova all möjlig öl som släpps och man försöker gradera dom i sitt något skeva register uppe i huvudkontoret  så till den grad att man glömmer bort dom som är riktigt bra.
Ibland måste man bara sätta sig ner och tänka – ”Varför håller jag på och dricker massa konstiga prylar, när det finns top notch produkter som redan står på hyllan och väntar, som jag dessutom vet är kanon?”

Man måste ibland bara släppa det där och fixa ett gäng säkra kort, och varje gång så sitter man där och bannar sig själv varför man inte
gör det oftare? Man måste ta ett par topp-brygder för att rensa ur smakpaletten så man kan börja om igen. Se det som ett energipiller eller en ”cleanser of the soul”.

Idag ska vi titta på en sådan, och har du lite koll på läget, så vet du redan vad det är.
”Nebuchadnezzar”, en av Omnipollo’s flaggskepp och av många betraktad som den bästa dubbel-IPA’n som lilla Sverige har klämt ur sig.
Snackar man med en riktigt hardcore ölkännare så får man höra att -”Den var ännu godare på tapp från den första batchen”, men sånt lyssnar inte jag på. Det är ungefär som att säga att oldschool death metal är bättre än det som släpps idag. Eller vänta, det tycker jag ju… Ähh, vi går vidare.

Den har rackaren har vunnit massa fina utmärkelser, Guld och ”Best of Show” på Stockholm Beer Festival 2013, ”Best Swedish Beer 2013” enligt RateBeer och den är med på ”30 IPA’s du bör dricka innan du dör”. Allt detta förstår du direkt när du öppnar den.

Aromen är tung av tropisk humle, kaskader av grapefrukt, mango, passionsfrukt och diverse frukter du inte kan uttala samlar ihop sig och ger dig cirkelstryk och ögonen tårar sig lite granna. Det ligger en biffig maltkropp under ytan och ger dig fingret samtidigt som den ler lite pillemariskt.

Smaken, oh herre min je, smaken. Det är en frukt och humle-attack som bryskt forcerar sig in i munhålan och belägrar den utan att skämmas. Som eftertrupp kommer den kola-aktiga maltbasen och knackar på, och blir glatt insläppt av sina humlekompisar. Denna effekt gör att smaken planar ut och landar elegant som en glidflygare, samtidigt som en lagom brysk bitterhett eftersläcker partyt som nyss pågick.

Det här är en riktig stänkare som man kan ha som en personlig belöning stå och vänta, för du är värd denna när du gjort något riktigt bra.

9 bastanta Babylonska statyer av 10 (Nebuchadnezzar var en Babylonsk kung)

Till denna lyssnar jag på Krux, jag vet inte varför men ”Prince Azaar and the invisible pagoda” dyker upp i huvudet.
Kanske har med temat att göra? Skitsamma, grym låt!