Rebellängeln Tipsar må ha tagit sommarlov sen en vecka tillbaka, men det finns faktiskt ingen anledning att misströsta för det. Det händer grejer på bloggen ändå, och jag tänkte bland annat att vi skulle passa på att njuta av långa ljusa dagar och nätter med tio stycken skivor som har vita omslag. Varför vita?
Varför inte?
Det är kanske inte den färg du spontant förknippar med hårdrock, men letar man lite så finner man klart många plattor som faktiskt har just vita omslag. Jag var tvungen att välja bort ett helt knippe för att skala ner det till tio stycken, och då slutade det med att jag valde att behålla en del hyggligt hårda alster. Som vanligt är bilderna mer eller mindre skräp, men strunta i det och kolla in de här gratistipsen ändå!
Jag har valt att dela inlägget i två delar, fem skivor i varje. Den första innehåller en salig blandning får man nog säga. Du har:
- IN FLAMES ”Reroute To Remain”
- DJERV ”S/t”
- PRIMORDIAL ”Redemption At The Puritan’s Hand”
- BRING ME THE HORIZON ”Suicide Season”
- BLACK LABEL SOCIETY ”The Blessed Hellride”
IN FLAMES behöver kanske ingen större presentation, vad som kan vara värt att notera är att jag gillar den här skivan skarpt, jag håller den som en av bandets främsta. Det är väl Cloud Connected som är den stora genombrottslåten, men även resten av skivan är påfallande bra varje gång man spelar den, och det är rätt ofta just den här åker fram när jag är sugen på IN FLAMES.
DJERV är från Norge, en trio som frontas av Agnete Kjølsrud vars röst gör att detta sticker ut en del. Det är liksom som om NO DOUBT fått en elakare och skitigare kusin från skogen, då bandets pop/rock blandas med punk/black metal och ja.. sprit. Typ. Det här är ganska säreget alltså, men det svänger!
PRIMORDIAL torde inte heller behöva några ytterligare presentationer, och detta är sannolikt den bästa skivan i den här upprapningen. Bandets fantastiska förmåga att väva samman det episka med det vackra, det sorgsna med det arga framkallar väldigt speciella känslor. Det får mig att vilja revoltera, att ta till vapen, att gå till kamp. Vete fan mot vad, men lyssna till de tre inledande låtarna No Grave Deep Enough, Lain With The Wolf samt Bloodied Yet Unbowed så förstår du säkert vad jag menar. Den öppningen av en skiva skojar man fan inte bort…
BRING ME THE HORIZON ”Suicide Season” är när bandet var liksom på gränsen till att bli ”rumsrena”. Efterföljande skivor visar på stormsteg mot en mer städad, kommersiellt gångbar (och i mina öron bättre) metal core, men här är man fortfarande skitarga snorungar som bryter alla regler. Typ. Det finns undantag, så som i Chelsea Smile, It Was Written in Blood och titelspåret. Numera spelar jag inte den här skivan speciellt ofta, men man måste ju gilla omslaget. Blod är alltid bra.
BLACK LABEL SOCIETY ”The Blessed Hellride” är förstås bra. Det vet man ju, det är ju Black Label. Här får man dessutom en av bandets största hits Stillborn, men mina favoriter från den 2003-given heter förstås Funeral Bell och Stoned And Drunk. Det svänger, för tusan!
Den andra halvan skivor innehåller kanske lite mer oväntade och okända nummer.
- SOILWORK ”Natural Born Chaos” är förvisso inte en av dem. Det bandet har du koll på, och även om den här skivan har ett knippe år på nacken så är det (precis som det mesta med SOILWORK) stabilt. Ny platta på gång från dem om jag förstår saken rätt, så lite speltid på en gammal viting kanske är rätt sätt att peppa för det?
- LOS SIN NOMBRE ”Blind Leading Blind” är dock mer okänd, kan jag tänka. Linköpingsbandets debut från 2009 serverar snygg ”Göteborgsdöds” med lite thrashinfluenser, och resultatet är en habil skiva som alltid är lite bättre än man minns den som när den åker fram. Ett framtida Tips, måhända?
- ODYSSEY heter ju numera BLACK TEMPLE, men på debuten ”Abysmal Despair” serverar man doomig, dödsig och skitig rock. Med lite sludge inkastat för extra kryddning. Skivan är nästan värd ett varv bara för låttitlarna ((Wicked Witch, Wolfspit And Witches Breath är bra exempel), men den är dessutom bra så du behöver ingen sån ursäkt för att kolla in den.
- VREID ”V” är Sogndals bidrag till den norska black metal-scenen, men vid det här laget är det kanske inte speciellt mycket black metal utan snarare bara… metal. Det är lite avigt, skavigt och skevt men svänger hårt!
- ’VANHELGD ”Relics Of Sulphur Salvation” har du väl verkligen inte missat. Väl? Väl? Den är stenhård och skitbra, och jag kan liksom inte nog trycka på att du ska kolla den. Så du har väl kollat den? Väl? Väl?
Vita skivor. En annorlunda färg som sagt, men bra skivor. Ett jäkla bra sätt att sparka in sommaren, tänker jag, och varför inte peta ihop lite av musiken i en spellista? Exakt. Mycket nöje!
Primordial och Vanhelgd, det är kvalité det.
Ja, verkligen. Såg dessutom att VANHELGD ska börja spela in nytt material snart, enligt Bara Metal. Se där ett glädjebesked!
Jo jag såg också det. Ska bli mycket intressant att höra om de kan bräcka Relics.