Recension: TEMPLE OF VOID ”Of Terror And The Supernatural”

Detroitbandet TEMPLE OF VOID är ett perfekt exempel på när det är en ynnest att få ha en hobby som detta. Att skriva recensioner och spendera löjligt mycket tid med att sätta ny musik i öronen. Sannolikheten att undertecknad skulle hittat fram till ”Of Terror And the Supernatural” annars är tämligen obefintlig, jag har inte läst om den på särdeles många andra platser eller lockas av det giftgröna och lite ostiga omslaget (även om det är ritat av fantasykonstnären Bruce Pennington). När ett band som KONKEROR däremot postar ett tips om skivan på Facebook samma dag som promoinbjudan landar i inboxen så löser sig den saken dock helt naturligt – och resultatet är en riktigt tacksam Rebellängel. Jag är genuint glad att jag inte missat den här skivan, för trots att musikhösten 2014 har bjudit på ett fyrverkeri av toppreleaser så har just ”Of Terror And The Supernatural” kapat åt sig en väsentlig del av speltiden, och det av en enda anledning: skivan är helt enkelt mycket bra. Gillar man doom/döds så är det ett självskrivet kort att leta reda på den (kolla Spotify här, till exempel), för då har du dryga 50 minuter örongodis framför dig.

Bandet beskriver själva sin musik som Brittisk doom blandad med gammal hederlig Amerikansk döds, och man satsar på en video till inledande spåret The Embalmer’s Art (bara att ge dig ut och googla om du är nyfiken – fast jag rekommenderar egentligen bandets Bandcamp för mer info), och det är väl ett val så gott som något. Herrar Erich Blanchard (gitarr), Mike Erdody (sång), Brent Satterly (bas), Jason Pearce (trummor) och Alex Awn (gitarr) har nämligen lyckats plita ihop en väldigt jämn skiva. Personligen trodde jag nog att man skulle valt ett spår som Rot In Solitude som singel – inte för att det nödvändigtvis är bästa låten, utan för att den fastnar först med sitt enkla men löjligt effektiva riff och trumspel. Grejen är dock att i jag tycker att i stort sett alla låtar har sin egna identitet och kvalitet, så jag kan leva med The Embalmer’s Art som singel utan problem. Mina favoriter på skivan, efter väldigt många varv där låtarna har fått chans att både sätta sig ordentligt samt avslöja sina djupliggande hemligheter, är nog Savage Howl, Exanimate Gaze och Beyond The Ultimate. Speciellt förtjust är jag i att bandet verkligen varierar sig, det är låtar som innehåller såväl blytungt doom-riffande som ganska snabbt och intensivt spel, och man får erkänna att beskrivningen av bandets sound faktiskt stämmer väldigt bra. Det ger en hållbar skiva som dessutom växer med tiden.

För att fatta sig kort: TEMPLE OF VOID kan med lätthet bli ditt nya favoritband, bara du ger ”Of Terror And The Supernatural” en chans. Det är den värd, och du kommer inte att ångra dig om du har en febless för den sorts musik som beskrivits här. Bandet ligger inte så långt från NOVEMBERS DOOM i sitt uttryck, så där har du ytterligare en referens.

Betyget? Minst en fyra. Vi får se hur det utvecklar sig med åren, men en sak är säker. Det här är en sån där skiva som jag kommer att leta upp och köpa, alldeles oavsett om jag har fått en digital promo eller inte, för den här vill jag ha i skivhyllan där hemma!

TEMPLE OF VOID ”Of Terror And The Supernatural” = 4/5. Mycket bra. Du behöver detta!